Det ligger dessvärre mycket i vad du säger. Vi lever inom den rådande ordningen, sant. Men samtidigt lever vi i olika skikt eller strata i våra personliga liv, dvs förutom den rådande politiska och ekonomiska ordningen också våra enskilda liv med våra drömmar och våra praktiska vardagsbestyr, och det är ändå här man inte behöver kapitulera och falla tillf öga utan skapa sig en egen subordning där man kan ha sina egna mål, ambitioner. Och där är det åtminstone för mig viktigt vad ställning jag tar i olika sammanhang, exempelvis med ekologisk mat etc. Och då är jag gärna lite naiv, det känns bra.

Och sen tyckte jag bilden var lite rolig ändå, lite busig mitt i allt det allvarliga.

Jodå - även jag tycker att bilden är lite småkul! Sedan är det en viktig personlig inställning att man för sin egen skull skall leva ett anständigt liv. Ändå är frågan så överskuggande att jag alltid blir triggad av den.
Till skillnad från vad du deklarerar, så vet jag rätt väl vad man skall göra. Det vi nu är i trängande behov av, är att PLANERA. Vi måste alltså börja titta på planekonomin som ekonomisk funktion. En planeringsekonomi behöver inte alls vara kopplad till kommunistiska diktaturer. Vi måste undersöka hur vi skall integrera ett starkt planeringsinstrument i en västerländsk demokrati. Vi skall styra ekonomin - ekonomin skall inte styra oss. Därför måste vi skrota den marknadsstyrda tillväxtekonomin. Hur detta skall gå till inom ramarna för den västerländska rättsstaten, är just det som bör bli föremål för diskussioner. Allt detta är nämligen lätt att säga, men svårt att göra. Ändå ligger startpunkten just i att vi börjar säga det.

Instämmer, jag tycker du är inne på rätt spår. Men jag menar att det inte finns några enkla svar. Och, under tiden viktigt att se till sina egna vanor, där finns stor potential, även om jag också vet att det inte är den ultimata lösningen.

Jo, jag tror att vi faktiskt kan göra mycket i vår "lilla" situation. Vi har en stor förändringspotential sett till hur vi "lärt" oss slösa den senaste tiden.