Objektivlocksobjektiv

Olympus släppte 2012 av någon outgrundlig anledning ett objektiv som egentligen är ett objektivlock, fast med tre glasbitar i. Med sina 15 mm’s brännvidd är det en måttlig vidvinkel ( 30mm motsvarande FF), med en fast bländare f/8 som borgar för ett stort skärpedjup. Det finns egentligen inte några inställningsmöjligheter förutom ett reglage som bestämmer oändlighet eller närbild, och det finns ingen elektronik alls. Principiellt blir det som någon slags forna tiders lådkamera, eller nåt.  Jag fick det på köpet med någon av mina Olympuskameror, och har egentligen aldrig använt det. På engelska heter det Body Cap Lens, och fyller ingen funktion  utöver vad man lan hitta i den vanliga objektivarsenalen. Möjligen som gatufotoobjektiv, eller att leka med Art Filter, vad vet jag. 

Jag är inte överdrivet förtjust i att försöka efterlikna gamla kameror och bildresultat med de nya moderna och elektroniska grejorna. Bättre då att faktiskt använda dem, men samtidigt frestade det att begränsa sig, och kameran blir med det här objektivet optimalt fickvänligt och diskret.

Jag tog faktiskt ut ekipaget ifråga på en lunchpromenad, men mer om det senare. 

På återseende//Göran

Lukten av nyuppackad hemelektronik

Julen en fotohelg!

De glada ansiktena runt julbordet, allt det som är på julbordet, granen med alla prydnader, alla förväntansfulla miner inför julklapparna - allt ska fotograferas och dokumenteras in i mappen "Jul 2014". Och som extra service ska man  skriva ut 10x15-kopior för folk att ta med sig som minne - och det är då som skrivaren lägger av. Textutskrifter fungerar hjälpligt, men bilderna blir bleka och randiga, och det hjälper inte hur jag än skruvar på inställningarna i datorn (fastän jag egentligen inte vet vad jag gör...), det blir inte bättre.

Nå, skrivaren, på sin tid i framkant, har några år på nacken, och i den här branschen är den närmast att betrakta som obsolet, och därmed förbrukad, även om det lite grämer mig att jag nyligen skaffade ett gäng extra bläckpatroner.

Emellertid är det alltså jul, och således mellandagsrea. Och alltså är en ny skrivare införskaffad, en ännu finare, med ännu mer finesser, som ska kunna skriva ut ännu finare bilder, och till närmast halva priset, vilket innebär att den är betydligt billigare än den gamla skrivaren.

Intressant med prisutvecklingen förresten. Min första skrivare, i mitten av 90-talet var stor och långsam, klarade bara sv/v (inte utan möda) och kostade närmare 3000 kr. För alltså en tredjedel av det priset får man en monstermaskin som klarar färgbilder i fotolabbskvalitet, förutom sv/v, och text med laserkvalitet, den är betydligt snabbare, och tystare, och har så mycket finesser, att jag sannolikt inte kommer att använda mer än en bråkdel.

Men en egen om än lite senkommen julklapp. Och nu, när den nya skrivaren är uppackad och installerad så är jag nästan glad över att den gamla lade av. Glädjen över den nya prylen , lukten av fräsch hemelektronik när man öppnar kartongen - obetalbart. (Det sägs att det finns en ny parfym med lukt av nyöppnad hemelektronik - på riktigt! - som borde vara helt oemotståndlig för oss prylnördar.)

Blank och fin är den! Nu hoppas vi på fantastiska bilder. 

På återseende//Göran