Tillbaka i den lilla världen

Dvs åter i min lilla trädgårdsvärld, efter en veckas utflykt till vidare vidder och strömmande vatten längre norrut.

Det är lika varmt här, solen skiner, och man får inte mycket gjort. Men det känns OK, det är bara att anpassa sig, man rår inte på naturen.

Det här med att anpassa sig förresten – verkar vara svårt för nutidsmänniskan, även om just anpassningsförmågan ligger bakom att just människorna överlevt och kunnat lyckas i de mest skiftande omständigheter här på jorden. Fast det är ju så klart i det långa loppet. Att gå från normal svensk sommar med behov av fleece och gummistövlar till närmast tropisk värme kanske är för snabbt.

I alla fall blir det långa frukostar på altanen, under parasollet, med DN (papper!) och en avslutande kopp kaffe. Och omgiven av alla blommor och alla insekter kan jag förstås inte låta bli att ta fram kameran.

Funderar över det här med ”…när våren står i blom”, som det heter i visorna. Borde egentligen vara sensommaren, eller tidighösten, det är ju då, dvs nu, som det verkligen blommar. Eller hur?

På återseende//Göran

I Marsfjällets skugga

Vi brukar vara väldigt fokuserade på fisket på våra fiskeresor, och ger oss sällan tid att bara ”turista”. Nu hade vi emellertid en dag kvar för resan hem, först bil från Vojmån och sedan tåg hem till Stockholm respektive Göteborg. Med lite skohorn hade vi kunnat klämma in några timmars fiske där, särskilt som tåget inte gick förrän väldigt sent på kvällen, men så kom vi på tanken att göra en liten rundtur, lite grand i våra egna fotspår, men också för att vädret hade slagit om, från den soliga värmen till mulet, regnigt och flera grader kallare (nå, från typ 28 till 18-20 grader, men ändå). Så vi for ner till Vilhelmina, tog av uppåt och inåt landet och passerade mytomspunna platser som Malgomajsjön och  Saxnäs, vi såg trappstegsfallet och tog lunch på hotellet i Klimpfjäll (stekt fläsk med löksås, underbart gott!). Sedan fortsatt vi över fjället och förbi Stekenjokk ner till Blåsjön och Jormvattnet innan vi kom fram till Gäddede och fikade på hembygdsgården med kaffe och våffla.

Det här är kända platser för oss, även om det var längesedan vi var på andra sidan fjället. Just i Gäddede och Jorm har vi varit många gånger. Vi har fiskat i de små tjärnarna på fjället, i Blåsjöälven och vi har en liten favoritälv strax utanför Gäddede, Muruån, som varit väldigt produktiv med allehanda uplevelser. Nu var det emellertid ett tag sedan vi var här, så det blev lite nostalgisk återseendekänsla. Inte minst märkte vi att man lagt ner affären i Jormbyn, den som var byns symbol för flera decennier sedan, nedläggningshotad redan då, men upprustad och mot alla odds fungerande under lång tid, en tid med inflyttning och utveckling i byn, då fiskecampen kom igång och skolorna hade fulla klassrum. Tiden går sina varv!

Saxån med forsar och fall.

Vägen förbi Stekenjokkgruvan går över kalfjället och är väl den enda vägen i Sverige som på sina ställen går ovan trädgränsen. Typisk fjällnatur med hedar och små glimtar av vatten, tjärnar och strömmar. 

Den för oss så välkända vyn över Jormsjön, med de norska fjällen som fond.

Kaffe och våffla på hembygdsgården i Gäddede. 

Tips: hembygdsgårdarna runt om i Sverige har ofta väldigt gott fika, ofta våfflor och alltid i en härlig miljö. Rekommenderas!

Muruån utanför Gäddede. Hit kom vi första gången, mer eller mindre av en slump 1977. Ån är varken lång eller stor, den rinner ut några kilometer uppströms från Norge och mynnar i norra delen av Ströms Vattudal nedanför bron, men den har alltid producerat, som sagt både fisk och andra upplevelser. 

Sen apropå rubriken; läs Bernard Nordh och Hans Lidman, fantastiska berättelser om nybyggarliv i trakterna ovan Vilhelmina respektive fiskeresor i samma trakter. 

På återseende//Göran

Sista fiskedagen

Åter till Vojmån och till ett av de trevligaste vandrarhemmen/B&B eller vad man vill kalla det - Järjagården i Storsele några mil ovanför Vilhelmina. Att kunna känna sig hemma på främmande ställe, hos Mikael, Majlis och Sara - guld värt!

Så det blev kvälls/nattfiske i Vojmån. Och en stor harr som avslutning!

Och månen lyste mellan träden - nästan lika röd som den som jag missade igår.

I morgon hemresa. Kanske hinner vi med en liten tur ner till ån - vi får se.

På återseende//Göran

Blodmåne eller bara vanligt kvällsljus - och lite flugfiske

Eftersom vi var belägna så högt upp i Sverige - Ammarnäs och Vindelälven - så var vi rätt säkra på att få se den så omtalade blodmånen. Det verkade inte spela någon roll emellertid, någon blodmåne såg vi aldrig.

Men, här bland bloggarna kan man se fantastiska bilder av händelsen, så det räcker gott. Och kvällsljuset över Vindelån var i sig fint och härligt att få vara med om. 

Underbart väder. Men ingen riktig fiskelycka - mest smått. Men det gör ingenting. Vi har vår beskärda del av många och stora fiskar. 

På återseende//Göran

Vi hade i alla fall bra väder….

Det här med att fiska är inte lätt. Det är mycket som ska klaffa. Det får inte vara för lite vatten, eller för mycket vatten i åarna och älvarna där man ska fiska, det får inte vara för varmt eller kallt. Det är inte bra om det regnar för mycket, men regnar det inte alls är inte det heller bra. Sen får man ta hänsyn till lufttrycket, till tidvattnet och hur månen står, förutom alla andra faktorer som det för för långt att gå in på här.

Detta sagt, idag var vi ute större delen av dagen i en fantastisk natur upp längs Vindelån ovanför Ammarnäs. Solen sken, det var inte för varmt utan snarare en väldigt behaglig sommardag, det har regnat nyligen och fräschat upp vattnet som inte var för lågt eller för högt när det gäller vattenståndet, möjligen var det lite varmt i vattnet, för fiskarna alltså. Omständigheterna var alltså i det närmaste perfekta, vilket emellertid inte hjälpte mycket – det blev magert med fångsten. Som det alltså blir ibland. De stora fiskarna lyste med sin frånvaro, möjligen (sannolikt!) har de inte hämtat sig ännu från värmechocken och extremvädret som varit. Situationen bekräftades av alla andra fiskare som var ute där idag.

Men det var som sagt en ljuvlig dag. Och bara det är värt mycket.

Och den grillade rödingen på värdshuset passade väldigt bra, väldigt gott - bra avslutning på en bra dag. Och vi hade ju alltså väldigt bra väder. 

På återseende//Göran