Brottsligt att dansa?

Danstillstånd kallas det tillstånd enligt 2 kap. 4 § ordningslagen (1933:1617), som i Sverige krävs för att få ordna offentlig danstillställning. Detta gäller även om den inte anordnas på offentlig plats. Danstillstånd är nödvändigt även för lokaler där gästerna spontandansar. 

Det innebär att om gästerna på en bar, utan danstillstånd, börjar dansa så måste dansen avbrytas, annars riskerar ägaren att få böter och indraget alkoholtillstånd. 

Lagen härstammar från 30-talet, då det pågick en debatt om att dansen fördärvade ungdomarnas moral och ledde till våld och brottslighet. Som en reaktion infördes kravet på danstillstånd för arrangörer av offentlig dans.

Det händer idag att krögare blir polisanmälda och får betala böter för att deras gäster har ”rört sig i dansliknande former till musik”, på krogen. Och det finns alltså uppenbarligen inspektörer som, likt de inspektörer som reser runt och övervakar alkohollagstiftningen, också har som uppgift att kontrollera att människor inte rör sig under dansliknande former.

Varje år lämnas in motioner om danstillståndets avskaffande. De kommer från alla politiska läger. Hittills har alla motioner fått nobben, oavsett färg på regering.

Jag hade faktiskt ganska svårt att förstå att det verkligen var så här, men det är det alltså. Ibland överträffar verkligheten dikten!

På återseende//Göran

The Juice Solution

Min dotter kom hem från Amerika med en bok full med juicerecept - The Juice Solution. Här finns juicer av alla tänkbara slag, med alla tänkbara frukter och grönsaker och till alla tänkbara ändamål. Vill man få mer energi så finns det en juicelösning, likaså om man bara vill fylla på, eller detoxa eller till och med bygga upp sitt immunförsvar. 

Boken innehåller förutom recepten lite tankar av olika filosofiska grader om det här med juicandet, i relation hälsa och välbefinnande. Men i och för sig räcker det att det finns oändliga smakkombinationer, som alla är mer eller mindre lika goda. 

Jag har blivit ordentligt inspirerad. I boken fanns ändå en hake - man var tvungen att ha en juicemaskin, en juicer. Som om det skulle vara något hinder för en inbiten prylnörd som undertecknad... Så nu juicas det för fullt. Hittills har jag härjat vilt i fruktdisken och till och med grönsaksdisken, och hittat minst sagt spännande kombinationer, men jag har en plan att bli lite mer basic framöver, kanske lite mer återhållsam i mina blandningar.  Vi får se. Väldigt roligt att kunna pressa saft ut ur snart sagt vad som helst ändå, och det blir underbart gott. 

På återseende//Göran

Besvikelse

Sitter här med Den Nya Digital Foto, nu utan tillägget "för alla". Den har kommit istället för Tidningen Foto, som jag prenumererade på, men som nu har lagts ner. 

Den här tidningen håller långt ifrån samma klass. Där Foto var professionell till sin layout, i sin journalistik och avseende bilder är den här på en betydligt lägre nivå. Det är inte samma stringens i språket, artiklarna är inte lika intressanta - är yxigare och mer allmänna - och layouten är rörigare. Testerna och omdömena om kameror och objektiv är på en direkt låg nivå.

Sen har de en egenhet som jag stör mig på enormt, en tendens att särskilt i ingresserna, men även ibland inne i texten, att plötsligt skriva i fetstil, som om man skriker, typ "...rest jorden runt och tagit den ena storslagna bilden efter den andra, en teknik som var vanlig i datorerans barndom när alla kunde fixa med textlayout precis hur som helst i exempelvis Word, och gjorde det också. Detta förekommer hela tiden. 

Och det gäller överhuvudtaget tonen i tidningen, generellt. Plåta som proffsen! 10 bilder du måste ta - se här hur du gör. Etc. (De senare exemplen ej hämtade ur aktuellt nummer).

Så, jag är besviken. 

Möjligen kan tidningen ursäktas med att den vänder sig till en annan målgrupp, de som ä'r mer nybörjare, som kanhända kan få ut mer av innehållet. 

På återseende//Göran

På åter

Att fånga känslan i musiken

Soulmusic är en musikgenre som kan ses som en sammansmältning av två av den svarta musiktraditionens mest bärande grenar –gospel och rhytm&blues. Detta skapar svänget och gunget, ett taktfast driv och beat som också gör det lätt att dansa till, men också den djupa musikaliska känslan, inte lika blått som bluesen, utan snarare med en förhoppningsfull glädje i grunden. Bland kända soulartister märks Aretha Franklin, Marvin Gaye, Ray Charles, James Brown, kallad "The Godfather of Soul",  Stevie Wonder och många fler.  Filmen The Commitments för flera år sedan handlade om just soulmusic.

I lördags fick jag vara med och fotografera The Soul Providers, ett renodlat soulband. Det är en grupp som, även om de är amatörer, ändå annars har en anknytning till musik; bland annat i körsång och dirigering och fritidmusik i övrigt. De är fantastiska musiker, med en underbar känsla och stort engagemang för musiken de spelar. Resultatet blir mycket sväng, mycket glädje och en värme som är direkt smittande. Publiken, konferensdeltagare i blandade åldrar, var i extas, och dansade från första takten orkestern tog till sista låten flera timmar senare.

Jag hade fria händer att röra mig som jag ville, men som vanligt i sådana här situationer var det ändå svårt. Ljuset var konstigt, det var mörkt i lokalen (förstås), och jag fick dra upp ISO oroväckande högt, men kom ändå inte undan rörelseoskärpa – musikanterna rörde sig ju hela tiden. Dessutom stördes bilden av mikrofoner, mikrofonstativ och sladdar, och lokalen var egentligen en konferenslokal, ur fotosynpunkt direkt olämplig för sådana här framträdanden. Men, musiken var mäktig, jag njöt och försökte mest fånga känslan hos bandet, känslan i musiken.

Och ikväll såg jag i Alla är Fotografer just hur Rheborg och Schyffert försökte fånga essensen i det de skulle fota, dans respektive sport, och hur svårt det var. Det gav lite perspektiv – det var ju i allt väsentligt samma som mitt uppdrag -  och spädde på den här osäkerheten; kanske jag skulle haft en annan kamera, en mer proffsvariant, eller andra objektiv…ja ni vet.

Suzanne och Amelia, sångerskorna i bandet - feeling och timing är bara förnamnet...

En total närvaro, även när hon inte sjunger.

Mo, basisten och grundaren av bandet - in action

A close up på Suzanne

Och på Amelia

Samspel

och inlevelse.

Och så några groupies, eller gruppbilder. Sånt här är jag dålig på, har svårt att se hur bilden kan bli, svårt att regissera, men lite nöjd ändå - gruppen var ur den synpunkten lättfotad...

Jag har alltid varit direkt svag för just den här musiken och var väldigt glad för att få möjlighet och tillfälle att fotografera mina vänner in action. 

På återseende//Göran

Ur led är tiden

Grisarna kanske inte flyger, hönorna får möjligen inga tänder (franskt ordspråk) och det är ännu inte 7 torsdagar i samma vecka, men jag vet att man fotograferar med telefoner och ungdomar köar i regn och snålblåst timme efter timme för att köpa använda kläder....

Tittade in på Crimson på Brännkyrkagatan i Stockholm som hastigast lite sent på eftermiddagen, tänkte att lite inspiration kring hur man kan framkalla och visa bilder inte skulle skada - de har ett jättefint show room där, som man kan gå omkring och dregla i. Utanför var det världens kö, säkert ett par hundra meter lång, bara ungdomar. Jag funderade i mitt stilla sinne vad väl Crimson kunde ha hittat på som var så intressant, eller om alla köade till den food truck som stod parkerad utanför porten, med tanke på all diskussion kring de här nya snabbmatsrestaurangbilarna, men det visade sig inte vara någotdera. Kön gick till en port bredvid Crimson, med ett plakat som förkunnade Garage Sale och Beyond Retro. 

Det är tydligen en känd grej, det här Beyond Retro, vilket några tjejer i kön berättade, alltså begagnade kläder till bra priser. Tjejerna berättade vidare att de hade stått i kön i närmare två timmar, och räknade med att få stå ytterligare minst någon timme, och de var ändå inte helt säkra på att hinna komma in innan kl 18, då etablissemanget stängde.

Eller kanske inte tiden är så ur led - det är ju inte fel tänkt att reagera mot konsumtionshysterin och ta till vara på det som faktiskt finns tillgängligt, att inte slita och slänga. Och kanske också reagera mot modets växlingar, även om det kan ligga ett mode bara i detta att använda begagnade grejor?

Matbilen hade ändå placerat sig strategiskt, det var många som i kön hade blivit hungriga av all väntan i regnet. 

Och de här bilderna är faktiskt tagna med min mobilkamera, jag hade ingen annan med med mig. Så kan det vara. Ni vet det här med bästa kameran etc. 

På återseende//Göran