Rabattprunk

Inspirerad av de många vackra blombilderna man hittar nästan överallt, inte minst här bland bloggarna, har jag blivit närmast besatt av att fotografera blommorna i min egen trädgård. Den sedan tidigare så försummade perennrabatten, som i år faktiskt fått ett lite nytt liv där jag grävt ner inte bara en mängd nya blommor utan också ett stort hål i min plånbok har fått agera modell, i olika ljusförhållanden, olika tider på dagen beroende på hur solen står etc.

Den rabatten är långt ifrån färdig. Den börjar ta sig, det finns alltmer en tanke bakom hur den ska se ut, även om den fortfarande saknar en ordentlig struktur. Men, den blommar, och prunkar, och är alltmer glädje för såväl ögat, själen och alla de små insekter som vill ha nektar. Jag har inte sett så mycket humlor i år, och inte heller så mycket fjärilar, men alla de små getingliknande blomflugorna finns ju här.

När jag nu haft mer tid att vara i trädgården, har det faktiskt hänt en del. Och det är rogivande och utvecklande både att sitta och vara bland blommorna och hålla på med att gräva och flytta om, ändra och dona bland alla växter. Att det är vackert väder, med lagom sol och värme gör sitt till och är aldrig fel.

Jag tror inte att trädgården någonsin blir färdig, eller klar. Och det är antagligen heller inte meningen. Det är nog så, i min bok, att en trädgård är ett ständigt pågående projekt, något som lever ett eget liv, varsamt påverkat av mina tankar, mina händer och mina spadar och krattor. Och det är nog bland annat det som är meningen, med trädgården, och livet. Samtidigt är trädgården en källa till fotografering, vilket inte heller är fel. 

På återseende//Göran

Äntligen en utedag

Så idag sken solen. Inte hela tiden, men tillräckligt för att man skulle kunna gå ut utan paraply. Och så blev det. Ut i trädgården, beväpnad med sekatör och planteringsspade efter en tur till den lokala trädgårds- och blomaffären, Norrby Trädgård. Det är en fröjd att bara gå dit. En härlig trädgård som ramar in plantorna till försäljning, och ett litet mysigt kafé mitt ibland växterna för en kopp kaffe, något hembakt eller en macka.

Men hemma blev det sedan lite pyssel i rabatterna, lite komplettering och allmän upphyfsning - det här med blommor och rabatter och trädgård ska man inte ta lätt på, eller fuska bort. Ett vakande öga, ett snabbt klipp med saxen, en kritisk granskning lite här och där,  vilket förstås skulle dokumenteras. 

Digitalis Purpurea eller Fingerborgsblomman, kommer inte varje år. När den kommer brukar den vara överallt, i stor mängd. Den har varit borta några år, men i år kom den här tillbaka.

Min nya ros, Wild Edric, lever hittills upp till förväntningarna och blommar på så mycket den orkar. Det här med rosor har inte varit min starka sida tidigare, vi får se hur det går nu.

Rosa Helena har närmast börjat explodera med blommor, det kommer nya knoppar som slår ut hela tiden. Och den doftar ju så gott också. 

Till sist dagens skörd. Egenplanterade frön i min pallkrageodling som blivit något, rädisor och salladslök! Blir gott i salladen till det grillade, lite senare. 

På återseende//Göran

Arbete i trädgården

Lite fortsatta tankar om det här med trädgård, att vara i trädgården respektive trädgårdsarbete

I vårt moderna samhälle skiljer vi väldigt tydligt mellan arbete och fritid = tid som är fri från arbete. Jag har en känsla av att detta emanerar från industrialismens början. Dessförinnan, exempelvis i det gamla bondesamhället, tänker jag mig, fanns ingen klar skillnad mellan ”arbete” och ”annan tid”, man gjorde saker som behövdes göras i livet, och däremellan gjorde man något annat eller inget alls.

Men hur kommer det sig så att vi arbetar på vår fritid, exempelvis i trädgården, med trädgårdsarbete? I någon mån ingår här element som, med modernt tänkande, faller inom kategorin för ”arbete”. Man gräver, planterar, bär och anstränger sig. Det är lätt att det då bara blir plikt och jobbigt, man gör jobbet för att man bedömer att man måste, inte för att man vill. Och då tappar tillvaron i trädgården sin charm, då njuter man inte, och det är precis det här som jag tidigare upplevt med trädgården – lite som en börda, något som måste göras eftersom jag ändå vill kunna vara i den.

Och det är då den här uppdelningen mellan fritid och arbete kommer in; jag tyckte aldrig att jag riktigt hann med trädgården när jag var slav i ett lönearbete, mer eller mindre heltid. Nu jobbar jag alltså betydligt mindre och hinner med mer utöver arbetet, vilket också innebär att trädgårdsarbetet har förlorat sin prägel av arbete. Nu är det en sysselsättning, något som jag gör och kan göra för att jag vill. Nu kan jag ta allt i min egen takt, göra paus när jag vill, börja och sluta när det mig lyster och fortsätta när jag får tid och lust. Och då är detta med trädgården direkt lustfyllt, och inte något arbete i bemärkelsen något jag måste göra för att jag måste.

Och när det nu regnar på midsommarafton, så tänker jag att det är bra för mina blommor och allt annat som växer i trädgården.

Glad midsommar på er alla, var ni än är!

På återseende//Göran

Hummelparadis

Undrar om humlorna vet hur bra de egentligen har det! Här i trädgården ter sig deras liv (i mina ögon) som en gigantisk sån där Ät-Så-Mycket-Du-Orkarbuffé, särskilt när det gäller våra rhododendronbuskar som nu blommar efter varandra. Men det är bra. Det är bra att insekterna får möjlighet att flyga från blomma till b lomma, käka nektar och smeta ner sig med pollen till nästa blomma, så vi håller igång livscyklerna. Det är bra att humlorna och andra insekter finns som mat för fåglar och andra djur, och det är bra att vi har den här naturens ordning vi har. Men, då måste vi ha insekter, exempelvis humlor. Och det är gott om humlor i år verkar det som.

Märker ändå att det är precis som förut. De flyger snabbt och nästan nervöst, in och ut i de olika blommorna med minimal chans för fotografen att fånga dem på bild. OM det nu är för att det går så snabbt inne i varje blomma, eller om utbudet är så stort att de inte kan göra nåt färdigt innan de går på en ny rätt (som jag ibland kan känna inför ett dignande julbord, till exempel, vilket gör att jag undviker julbord och liknande, jag vet att jag inte kan låta bli allt, och då alltid mår dåligt efteråt...).

Nå, här är några av förutsättningarna:

Och här är man redan inne på det småvarma, verkar det som. Och med tanke på suddigheten har det redan blivit några "lille en".

(Något tilltweetad i Color Efex Pro)

På återseende//GöranR

Gryningsfotografi (eller i alla fall tidigt på morgonen)

Å ena sidan har jag ohyggligt svårt att komma upp tidigt på morgnarna. Å andra sidan vaknar jag ofta mitt i natten, vid gryningen och har svårt att somna om, och är alltså uppe då. Normalt är det bortkastad tid, det är mörkt, och jag är trött och orkar egentligen inte göra något. Men nu är det ju sommar, det är ljust väldigt tidigt, och när jag så sitter och tittar ut över trädgården finns mycket att se, det är redan full aktivitet på fåglar och djur.

Och i morse, när jag i vanlig ordning kollade ut gen om köksfönstret vid så där pass 5-tiden var det alltså redan ljust sedan länge, solen skickade ner några sneda strålar mellan träd och buskar och jag såg direkt att en vallmo hade slagit ut under natten tillsammans med några blåklint.

Så då gjorde jag vad jag har funderat på tidigare men aldrig kommit till skott med; jag greppade kameran och gick ut och fotograferade. Och sen gick jag in och lade mig igen, och somnade om. 

Redigerade i Color Efex.

Redigerad i Lr, alltså nästan som direkt OOC ;).

Det fanns alltså fler blommor som strävade efter att slå ut...

Som den här - som nästan övertydligt illustrerar Karin Boyes ord - Visst gör det ont när knoppar brister.

På återseende//Göran