Försiktigt på gång att söka normalisera tillvaron

Den här pandemin har, för att komma med en alldeles för självklar plattityd, påverkat hela vårt samhälle på ett mer genomgripande sätt än vad vi kan ana.

Det här som vi anser så självklart och som är så viktigt för oss, dvs mänsklig kontakt, att kunna umgås, vara tillsammans – ja ni förstår, har ju blivit satt på direkt undantag. Vilket tror jag påverkat oss mer eller mindre negativt på många sätt.

Fotofika har ju varit en synnerligen trevlig och mer eller mindre självklar företeelse, ända sedan Bengan, och jag tror Affe var med, startade upp Tårtan. Sen har det blivit som filialer, där en grupp fotografer söder om söder om söder – började träffas ända nere i Sötälje, och när man fortfarande kunde sitta utomhus med bibehållet avstånd flyttade ännu längre söderut, till i Järna hos antroposoferna i den härliga trädgården med den speciella arkitekturen. Sen tog det stopp! Vintern kom!

Nu verkar det emellertid som om livet så sakteliga börjar återvända till något slags normalt tillstånd, i takt med vaccineringen. Så, vi som är vaccinerade och/eller haft infektionen kan bilda nästan som små enklaver och börja träffas igen, diskutera fotografi, titta på och diskutera bilder och rent allmänt lösa världens problem så där som vi brukade göra.

Fortfarande Järna, hos antroposoferna, men nu (fortfarande) inomhus i det spatiösa fiket med högt i tak och många möjligheter till att bibehålla avstånd. Och gott fika.

Och fotograferande förstås. Som alltid, kanske inte orgie, men i alla fall flitigt snapshottande överallt, koll på nya och annorlunda objektiv, prövningar av nya verktyg etc…

Måste här erkänna att det faktiskt var första gången på länge som jag höll kameran i mina händer. Och som det visade sig när jag kom hem och kollade bilderna i datorn så var man inte så lite ringrostig. Men vad trevligt det var, livsandarna vaknade liksom upp verkligen.

Så nu ser jag fram emot nästa gång. På återseende//Göran