Kjol och handväska - nåt för en karl?

Vid besök i en av otaliga borgar i Skottland hamnade jag bredvid en guide - för övrigt väldigt underhållande - som berättade om en tavla för sin lilla grupp; två medelålders amerikanska damer. Tavlan föreställde, förstås, en skotte, en greve och klanhövding, klädd från topp till tå i skotsk  högtidsdräkt. 

Han påpekade att ibland var det väldigt viktigt att hålla sig till sitt ursprungliga språk, dvs den skotska gaeliskan. Han berättade om kilten, och klanfärgerna, och att greven hade en väska, en "sporran", som i allt var som en handväska, en "purse", eftersom kilten, kjolen inte hade några fickor. 

Så om en besökare från södra delarna av Storbritannien kom hem och berättade att männen i Skottland bar kjol och handväska - skirt and purse - skulle det inte vara lika bra för självkänslan som att berätta om kilt respektive sporran. Och det kanske man kan förstå.

Nu är det inte så vanligt, ens i högländerna, att männen bär kjol och handväska, eller kilt och sporran till vardags. Men i jobbet, så...

På återseende//Göran

Rätt in i Downton Abbeyvärlden

Det finns gott om gamla borgar i Skottland. Inveraray Castle ligger i grevskapet Argyll, och bebos idag, åtminstone ibland, av klanen Campbells överhuvud, greven av Argyll. Dagens slott, eller borg, byggdes på 1700-talet (falsk gotisk stil), men det har stått en Campbellborg här sedan 1400-talet och stället bär alltså på ansenlig historia. 

Men, det är inte det historiska som Inverarary Castle är mest känt för idag. 

Julen 2012 firade familjen Grantham på Downton Abbey jul hos kusinerna i Skottland, markisen och markisinnan Flintshire på det fiktiva slottet Duneagle Castle, som Inveraray Castle alltså fick föreställa. 

Så här kommer några bilder på Duneagle Castle, eller Inveraray Castle....

Pampigt, som alla sådana här slott. 

Sett från trädgården inte mindre pampigt. 

Inredningsmässigt orört och samma sedan 30-talet, vilket ju passade Downton Abbey bra. 

Och vapenrummet; alltså alla fyra väggarna och ända upp, flera våningar! Vapen för en mindre armé. Men väldigt snyggt ordnat. 

Trädgården typisk engelsk slottsträdgård. Lummig och grön, massor med plantor, och så raka linjer, inte ett grässtrå fel.

Egentligen ingen direkt trädgårdsinspiration alltså... Men det var fint. 

Så det kändes som om man klev rakt in i Downton Abeyvärlden, verkligen. Fast det här var på riktigt. 

På återseende//Göran

Romarriket och Britannien - Skottland

 Romarriket hade en kort - bara några hundra år - men intensiv kontakt med de brittiska öarna från cirka år 50 fK, då Julius Cesar gjorde några expeditioner till södra Britannien. Sedan följde tider av både krig och mer kulturella kontakter, främst handel. Idag finns bara fåtaliga spår av romarnas framfarter, mest av arkeologiskt slag. Romarna byggde murar, befästningar och vägar, varav mycket fortfarande finns kvar, eller i alla fall kan anas. Vägarna används i viss mån fortfarande, fast nu mer som vandringsleder.

Den här bron hittade vi på landsbygden strax utanför Oban, en av de viktigare städerna på västkusten. Den ligger långt utanför allfartsvägarna, det går en stig till den, som sedan förlorar sig upp på kullarna runt om. För ett oövat arkeologiskt öga ser den urgammal ut, byggd på gammalt sätt och tankekopplingen till romarnas härjande i landet ligger inte långt borta. 

Här, i porten till de skotska högländerna är landskapet både vilt och vackert, med ibland bedövande vackra och inbjudande vyer över de mjuka kullarna och breda dalgångarna. Det är fullt av gamla lämningar av borgar, kloster och murar och broar, och eftersom man ändå inte kan köra så fort på de smala vägarna (och desutom vänstertrafik) hinner man se mycket. 

Det blir alltså mycket att fotografera, så jag återkommer//Göran

Naturens nycker - några till bilder från Klippiga Bergen, Colorado

Ungefär 5 timmars bilkörning rakt söderut från Denver Colorado, längs Interstate Highway 25, kommer man till ett litet ställe som heter Stonewall. Själva stan är inte mycket att orda om, den skiljer sig egentligen inte från alla andra små städer runt om i USA. 

Det som gör området så speciellt är de naturens nycker som är bakgrunden till ortens namn. Det här är alltså fortfarande Klippiga Bergen, runda, höga och gamla berg, varvat med lite mer taggiga toppar, och så, just här, bergsformationer som jag aldrig sett förut eller någon annan stans. 

Smala (allt är relativt!) klippor, som murar, fast inte murade av människohand, som avgränsar.

Delvis skogsbeklädda bildar de här underliga stenmurarna barriärer i landskapet.

Märkligt, verkligen.

På återseende//Göran

Hästar i Colorado

I somras bodde vi några dagar på en ranch i södra Colorado, en slags agritourismo. Vi fiskade i tjärnarna och vandrade upp i bergen, ända upp till trädgränsen, på cirka 4000 meters höjd (för att fiska). 

De hade flera hästar på ranchen. Några av dem, två ston med sina föl gick i en särskild hage. De var helt oemotståndliga.

På återseende//Göran