Grillad julskinka(!?!)
Grillen står kvar där ute på sin plats. Av lätt insedda skäl har det inte blivit så mycket grillat den senaste tiden, det är inte samma känsla att stå påpälsad och huttra i regnet som att sitta med en pilsner i sommarvärmen och titta på när den tunna blå röken letar sig ut genom toppventilen…
Men, fick en idé om att köra julskinkan i grillen, vilket skulle innebära att den skulle bli varmrökt till dels, och bakad som i den vanliga ugnen. För övrigt något som redan prövats och redogjorts för i de grillgrupper jag är med i på Facebook. Så det fanns alla skäl att pröva själv.
En liten skinka, en standard julskinka, rimmad och klar – nej förresten, inte standard. Jag köper mina julskinkor hos en köttbutik här hemma i Trollbäcken, och det är allt annat än den vanliga skinkan i den vanliga affären. Ekologi, små gårdar runt omkring, slakt under så bra omständigheter som möjligt etc borgar för en helt annan kvalitet.
Knappt 120 grader i grillen, lite extra rökchunks, körsbär tror jag, och några timmar senare visade innertemperaturen i skinkan knappt 70 grader. En vanlig giljeringsblandning med ägg och senap, och öppna spjäll på grillen för att få upp temperaturen. Tyvärr blev det inte så mycket mer än drygt 200 grader, och det räckte inte långt, i alla fall inte för att griljera. För att inte riskera att skinkan skulle torka ihop och skrumpna, tog jag in den i den vanliga ugnen i köket, med fullt ös på grillelementen istället.
Sen vet ni hur det är. Det går fort, men man vet aldrig när! Man sitter och tittar, det händer ingenting trots att grillelementen lyser intensivt klarröda. Och så gör man misstaget att titta bort, för en sekund eller två, kanske till och med kardinalfelet att resa sig och vända ryggen till. Och vips är skinkan svartbränd. Nu var det på håret att jag räddade den, jag fick ut den i sista millisekunden!
Det är känt att man ska låta köttet vila innan man skär upp det, efter ugnen eller grillningen. Men det går inte med julskinka, även om man borde. Julskinkan ska skäras inom den första minuten när den tagits ut. Det är den första biten, varm och saftig, som smakar bäst!
Och det blev så. Varm och saftig, med en tydlig röksmak, om än inte lika kraftig eller likadan som den rökta skinkan man kan köpa i affären, i tunna smörgåsskivor. (Ofta är den ändå inte rökt, utan får sin röksmak från konstgjord rökarom).
En ny erfarenhet. Gillas och gav mersmak. Sannolikt kommer den här lilla biten att gå åt, så det blir att köpa en vanlig skinka och köra samma procedur igen. Man måste ju ha julskinka till julen.
På återseende//Göran
Det er mange år siden, at jeg var grillmester. Og det var slet ikke på det her høje niveau - meget imponerende.
Med mange venlige hilsener fra Erik.
Ha en riktigt god jul etc!//GöranR
Sten
Vi gör alla våra val. Och gott så!
//GöranR
*Med bättre menar jag småskalighet, ekologisk hantering, frånvaro av meningslösa transporter, ej kraftfoder eller antibiotika etc etc. Dvs allt det som annars sätter de stora avtrycken i vår värld.
//GöranR
Och det där med att köttet man fortfarande äter ska vara riktigt, ekologiskt gårdskött från välskötta djur, det är ett grundkrav här med!
Om bra kött - förutom mindre avtryck är ju det ekologiska köttet från grisar som haft det bra så mycket godare!
//GöranR
Hälsningar Lena
//GöranR
//GöranR
//GöranR
/Gunnar S
//GöranR
MvH
Johnny
//GöranR
Mvh/Gunte..
//GöranR
//GöranR