Men fick ju inte fotografera i utställningshallen. Så bilderna är från övriga lokaler i Kulturhuset. Och det blev lätt att utnyttja speglingen i fönsterna när skymningen smög sig på. Och en väldigt stark utställning.
//GöranR

Tack Jan. Uppskattas!
//GöranR

Peter. Det för för långt med politiska diskussioner i det här mediet. Dock är jag medveten om och förstår vad du säger. Rötterna för båda partierna är ovedersägliga. Men, man måste inte alltid prata om Y bara för att man diskuterar X. Just här och nu handlade min text om en aktuell utställning som illustrerade och berättade om alldeles speciella fasor. Det finns många andra fasansfulla händelser, men de har sin berättelse, Man måste inte alltid relativisera.
Och ser man till real- och sakpolitik för vårt nu aktuella parti (och att det överhuvudtaget finns grupperingar) på den bruna ytterkanten finner i alla fall jag skäl för oro.
//GöranR

Du har naturligtvis rätt i sak om man ser det så. Det kan vara motiverat att diskutera det ena utan att sätta det i relation till det andra. Om jag nu gör det så finner jag inte dom real- och sakpolitiska omständigheter som du talar om, och som skulle ge anledning till oro (jag finner bara ogrundade beskyllningar och taskiga epitet). Partiet ifråga befinner sig inte heller på den yttersta högerkanten - där ligger nämligen NMR. Det är förvisso riktigt obehagliga typer, men det handlar ändå om ett par hundra politiska stollar av en befolkning på runt tio miljoner - inget som får mig att sova dåligt om natten. Dom får alldeles för stor uppmärksamhet, en uppmärksamhet som borde riktas mot mera verkliga hot.
Du har även helt rätt i att politiska diskussioner har en tendens till att leda långt i detta media, men det är ju den självklara riskan man tar om man introducerar just politik - att man får svar.

Förstås. Du har rätt i att man får vara beredd på att möta reaktioner på det man skriver, även här. Och det ser jag inte som ett reellt problem. Men Fotosidan är ju inte något bra forum för mer långtgående politiska diskussioner.
Med detta sagt; I mina ögon har SD obehagliga kopplingar både bakåt men också lateralt till de ännu mer obehagliga typerna i NMR, och SD's sakpolitik, som den kommit till uttryck i media är i mina ögon inte bara ogrundade beskyllningar och taskiga epitet. Sen kan du ha rätt i att de här frågorna har fått alldeles för mycket uppmärksamhet, men vad människor i gemen uppfattar som verkliga hot tenderar tyvärr att glida samman med just de frågor och den politik som den yttersta högern ger uttryck för.
Och jag ser tyvärr även en uppluckring av hur man tänker kring ovedersägliga händelser som ändå inte ligger så långt tillbaka, om man nu kopplar det till enskilda partier eller andra grupperingar. Och det blev så tydligt för mig när jag såg utställningen.
//GöranR

Jag tror att du och jag rätt snart skulle hamna i en ja/nej-diskussion, eftersom vi nog har en divergerande verklighetsbeskrivning. Ett talande exempel på detta när när du skriver: ”...och SD's sakpolitik, som den kommit till uttryck i media...” Du skriver detta helt obekymrad om att SD och partiets politik beskrivs radikalt olika i gammelmedia och alternativmedia. Ja/nej-diskussionen som sagt... :-)
Över 1 miljon av valmanskåren (runt 7 miljoner) har uppenbarligen alternativmedias synsätt. Översatt till folkmängden på 10 miljoner så är det troligen runt 2 miljoner av befolkningen som håller på SD och det partiets verklighetsbeskrivning.
Du frågar (lite retoriskt) ”...att se ett politiskt parti med rötter i de här vedervärdigheterna få sådana röstsiffror som de får är för mig helt ofattbart.”
De här 2 miljonerna svenskar förstår nog (precis som vänsterpartisten) att det finns en koppling bakåt som inte är bra – men att det inte har vare sig med vedervärdigheter eller med dagsläget att göra. Vare sig i SD:s partiprogram eller i partiets agerande i riksdagen finns något sådant. Tvärtom är det så att om någon visar den minsta böjelse för nazismen så åker han ur partiet. Så har skett många gånger de senaste åren.
Vad är då svaret på att så många röstar på och sympatiserar med SD? Det är svårt att svara kort, men jag skall försöka.
SD är landets enda oppositionsparti samtidigt som samhällskontraktet håller på att brytas, och det är djupt oroande. Helt ofattbara summor går till utlänningar, till icke medborgare alltså, och summan ökar exponentiellt på grund av anhöriginvandringen – samtidigt som vi har en sjukvård som går på knäna, liksom kommunerna, och 231500 fattigpensionärer med en inkomst som är rent otroligt låg. Vi har en hemlöshet som bara ökar, en polismakt som inte längre kan säkerställa medborgarnas trygghet, en skola som ger sämre och sämre resultat, med mera, med mera...
Samhällskontraktet förutsätter att medborgarna betalar skatt för att pengarna skall gå till deras (inte andras) nytta enligt bland annat dom ovan angivna punkterna. Om det inte längre sker och om samhällskontraktet ifrågasätts av stora grupper, ja då kommer det att bli ett elände.
Om makthavarna spelar bort välstånd och trygghet, då kommer nog rasande folkmassor att kunna ställa dom till svars, men det hjälper inte då – då är välstånd och trygghet borta och kan inte återställas.
Här har du det korta svaret på din lätt retoriska fråga. Det är för att få stopp på detta som många människor är villiga att liera sig med fan själv om så krävs. SD är som sagt landets enda oppositionsparti, och då tycker många (som länge har knutit näven i byxfickan) att man inte har något annat att rösta på.

Forumet är fel jag vet det, och jag skall sluta här. Jag förstår och delar ditt moraliska ställningstagande, men jag tycker att din provokativa fråga måste ha ett svar.

Peter. Det jag reflekterade över primärt när jag såg utställningen var hur ofattbart det är att det överhuvudtaget finns människor i vårt moderna samhälle som mer öppet ger uttryck för åsikter och ställningstagande jag trodde aldrig mer skulle kunna höras.
Sen, det är tydligt att det finns flera olika sätt att se på hur världen och samhället ser ut. Det finns inga enkla frågor, och inte heller några enkla svar.
//Göran R

Nice, det var korten på bordet.
Trevlig fortsättning på lördagkvällen!

Nice, det var korten på bordet. Vi synar.
Trevlig fortsättning på lördagkvällen!

Berlin är fullt av minnen, som man också vårdar i hög grad. Väldigt intressant.
Den aktuella utställningen på Kulturhuset är väl värd att ses. Och som sagt, den föder både tankar och känslor och svårigheter att förstå ett och annat.
//GöranR