Fotografering med objektivlocksobjektivet

Så jag tog med mig mitt objektivlocksobjektiv på min EM-5  på en lunchpromenad på Liljeholmskajen i Stockholm.  Det var gråväder, med ganska tunga moln, där man ändå kunde se solen lysa igenom korta stunder (som jag missade). Kallt och lite ruggigt som det gärna blir med temperaturer bara strax över nollan så här framåt vårkanten, utan någon snö som isolerar eller lyser upp. 

Liljeholmskajen, eller Årstadal, är ett tämligen nybyggt område. På ena hållet är det bostäder, restauranger och affärer, åt det andra hållet är det arbetsplatser, restauranger och lite färre affärer. Det finns ganska gott om öppna platser med olika typer av konstverk, men inte några riktiga grönområden eller parker, vilket är synd och en klar planeringsmiss. Kajen erbjuder emellertid en trevlig strand- eller snarare kajpromenad, som flitigt utnyttjas, året om som det verkar. 

Nästan det första som mötte mig var dessa tre frodiga damer, som möjligen solade sig.

En liten japansk trädgård som försöker övervintra.  

Några böcker utslängda på gatan, symboliserande - ja vadå? Kunskapsföretag kanske?

Några cyklar som var lite slarvigt parkerade utanför en marina med övervintrande båtar.

Långa härliga träbryggor längs kajen, som gjorda för att sitta och gotta sig i solen. Lite glest idag, dock.

En spegelselfie till sist, i ett av de installerade gatukonstverken. 

Lite tveksam känsla till objektivet. Kameran blir diskret, och nästan fickvänlig, men jag saknar att ställa in, fokusera och exponera. Och, kvaliteten lämnar en del över, tittar man närmare är skärpan inte så häftig. Men, jag kommer att fortsätta med det. Har en tanke om att det möjligen kan vara ett fotopromenadsobjektiv. Kanske man får programmera om sina preferenser.

På återseende//Göran

Fågelskådning i stan eller längs strandpromenaden

Phalacrocora cidae, skarven eller cormorant, är faktiskt släkt med pelikanen, vilket man möjligen kan se. Jag vet inte om den är samma hatobjekt här i Spanien som hemma i Sverige, där den sägs äta upp all fisk och ödelägga sin omgivning. Emellertid är den rätt fin att se när den sätter sig för att torka och breder ut sina vingar.

Här satt den precis utanför själva strandpromenaden, på en utskjutande betongbrygga.

 Men de var flera som satt här i solen.

Lunch.

Som hemma; man ser många som fiskar från kajerna, men man ser sällan nån som får nåt.

Gatumusikanterna är universella. Tiggeriet finns också här i Spanien. Så dåligt som flera av de här spelar, undrar jag om inte detta är en annan form av rent tiggeri. Men, just den här killen var glad,  och spelade dessutom rätt så bra.

Och medelhavets vågor slår med kraft emot stränderna, och bildar intressanta fontäner.

På återseende//Göran