Celebert besök hos vår lokala fotoklubb - Leif-Erik Nygårds!

Föredrag av Leif-Erik Nygårds idag som besökte vår lokala fotoklubb.  Fullsatt i den lilla lokalen på Biblioteket, ABF medarrangör. Väldigt intressant och roligt att höra Leif-Erik; enkelt och flärdfritt berättade han om sina möten med världens mest kända personer, visade sina bilder på dem och pratade om dem som om de var gamla bekanta! Vilket de också nog var, att döma av bilderna. Alla hade varit trevliga. Nå, kanske inte alla, men de som var otrevliga hade han inte med några bilder på... Den berömda Marilyn Monroebilden var med, förstås.

Egentligen en exempellös framgångshistoria: Här kommer en ung man från Sverige, med bristfälliga språkkunskaper, åker mer eller mindre på vinst och förlust över till USA, letar upp de mest kända fotograferna i världen via telefonkatalogen, åker till dem och frågar om jobb, och på de vägen är det. Han förefaller ha fotat alla kända personer av rang. Väldigt inspirerande, och fantastiska porträtt.

 Han är inte digital, han fotograferar fortfarande med sin mellanformatare, en Mamyia, men mindre, han har varit sjuk ett tag. Den digitala kameran han fått av sin dotter använder han mer sällan, bara när han ska fotografera barnbarnen...

Och när han och publiken kommit igång var det dags att stänga, vaktmästaren måste följa sina regler (och sannolikt arbetstider). Alldeles för tidigt för oss, tyckte alla vi som var där.

En förfärligt trevlig och inspirerande kväll!

På återseende//Göran

Luau - fest på Hawaii

Om man har varit på Hawaii måste man ha varit med om en luau! En luau är en fest med mat och sång och musik och uppträdanden, med typiska traditionella polynesiska och hawaiianska danser, sånger och berättelser som bygger på ibland urgamla sagor och skrönor.  

Vi var på en sådan fest som ägde rum på en gammal tidigare sockerrörsplantage, Kilohana Estate, nu iordningställd för fester och tillställningar av det här slaget.  Hawaii var berömt för sin sockerproduktion sedan tidigare, men nu finns ingen sockertillverkning kvar, den sista sockerplantagen stängde för bara några år sedan.  I och för sig kvarstår romtillverkningen – rom bygger ju på bland annat rörsocker – och Hawaii har en betydande tillverkning av synnerligen god rom.

Den luau som vi besökte var magnifik. Massor med god mat, en fantastisk buffe med många hawaiianska specialiteter, och en mäktig föreställning med dans, musik och sång, där man beskrev i sagoform tillblivelsen av öriket Hawaii, hur man färdades mellan örikena i Polynesien, och varför. Som i så många andra sammanhang byggde det på kärlek, revirstrider och påverkan av högre, mer andliga makter. Föreställningen var en upplevelse!

Ukulele och rom - väldigt typiskt för Hawaii.

Graciös huladans, på riktigt.

Det fanns en genuin glädje i framförandet, även om det i högsta grad var professionellt.

När jag skulle åka till Kauai sa man; - Du måste kolla soluppgången. Den är fantastisk. Och det var den, förstås. Man gjorde också en ritual till den. Jag har tidigare varit med om att man ritualiserat solnedgången, men aldrig soluppgången. Väldigt trevligt, ändå.

Och det var inte bara jag som var uppe och skulle föreviga det hela. Undrar i hur många smartphones, eller på hur många hårddiskar det finns soluppgång på Kauai, runt om i världen?

Det är långt att resa till Hawaii. Men det är värt det, och kan rekommenderas. I allra högsta grad. Längtar tillbaka.

På återseende//Göran

Bilderna tagna med Olympus OM D E M5 och diverse objektiv, samt med Olympus Tough TG-810.