Om att ha hund - tankar som nybliven hundägare
Man ska fundera över om man ska skaffa hund om man:
- Är morgontrött
Jag är kvällsmänniska. Det betyder att jag gärna sover länge på morgnarna. Men nu hampar det sig så, att min fru gärna tar ut M på en tidig och snabb skvättpromenad. Och hinner hon inte det ligger hunden kvar och väntar på mig. Fungerar faktiskt.
- Inte vill ha hundhår överallt, speciellt i soffan
Just den här rasen, Australian Multigenetic Labradoodle, fäller inte. Möjligen lossnar det lite tunt hår i samband med borstning. Baksidan är att hon måste klippas regelbundet, åtminstone ett par gånger per år. Och det är inte gratis.
Jag har haft hund som fäller. Det är inte kul! Vi funderade då en period allvarligt på att sluta dammsuga och gå barfota nån vecka, för att få en sammanhängande, tjock och tät tovad matta… Och jag hittar fortfarande hundhår i filtar från den tiden.
- Jobbar mycket och inte är hemma på dagarna
Jag har lämnat större delen av arbetslivet bakom mig. Jag är hemma hela dagarna i stort sett. Enstaka ärenden fungerar, M klarar lätt att vara ensam hemma ett par timmar. Å andra sidan blir jag nästan nersprungen när jag kommer hem, glädjen över att husse är hemma är monumental, vilket i sig är en egoboost. Så går vi ut på gräsmattan och leker lite och oxytocinet svämmar över. Men hundar ska helst inte vara ensamma.
Sen när hösten kommer och jag börjar jobba igen rör det sig om en dag i veckan och då har vi skaffat hundvakt. Inte billigt det heller, men vill man ha kvalitet så…
Samma gäller resor. Man ska vara klar över att man ska ha någon bra stans att lämna hunden om man åker bort. Hundhotell – tja jag vet inte, det bästa är ju om man känner någon privat som hunden kan vara hos.
- Egentligen är lat
En hund kräver uppmärksamhet och aktivitet. Jag är i grunden lat. Men, jag gillar att vara ute, och behöver en trigger för att komma ut. M är en bra sådan trigger, det blir åtminstone en längre promenad per dag, och sen är ju hon så rolig att vara med, att träna lite vardagsträning med och leka med. Och sen börjar hon mer och mer bli ett fotomotiv.
- Inte vill städa jämt eller har ett utpräglat ordningssinne
Även om hunden inte fäller blir det lämningar. Grus och gräs dras ofrånkomligen in och det blir lätt lite hundmatslukt i köket. Det är alltid en pöl med vatten runt vattenskålen. Men kärleken övervinner allt, till och med min fru har rundat hörnena en hel del när det gäller vad vi står ut med städningsmässigt.
- Bor mitt i stan
Bara asfaltspromenader är inte ett värdigt hundliv. En hund behöver ytor, gräs och liknande för att kunna springa. Nu har M en trädgård att springa i, och eftersom vi bor tämligen långt ut från stan finns både skog och stora ängar i hyfsad närhet när trädgården inte räcker till.
Sen ska man komma ihåg att det är ett längre projekt än vad man tror. En hund lever i snitt 10–12 år, inte sällan längre. Och man ska vara med hela tiden. Så man får tänka igenom det här med hund ordentligt.
Med detta sagt, och givet kort observationstid – en månad nu, men det känns som mycket, mycket längre - fungerar det. Det är mycket glädje, och vi går och skaver mot varandra ur vardagsvanesyn punkt och hittar förhoppningsvis mer och mer en vardagslunk som passar oss alla i hushållet.
Och det är en utmaning. Utmaningar lär vara bra, har jag läst nånstans...
På återseende//Göran
//GöranR
Ha det gott och en klapp till M.
Stig
Ha det och klapp tillbaka till Dennis!
//GöranR
Men som sagt, det du beskriver låter kul och mycket trevligt! Ha det så bra i den nya familjen!
/B
Ps. Roffe hälsar!
Sen köper jag helt det här med att det är bra för hundar att umgås med varandra, ett bra hundpensionat kan nog vara en bra lösning då, när man reser - vi funderar vidare.
Nu ser vi fram emot att det ska sluta regna så vi kan ta dagens lite längre utflykt. Till dess lite inre tjänst :)
Å M hälsar tillbaka, förstås (hon börjar bli mer och mer social)
//GöranR
Det är en mycket fin text och du kommer runt alt om som handlar om att ha hund. Jag kan känna igen allt från att ha en hund i mitt barndomshem. Och den korta tid när vi var "dagvård" för en liten grannehund. Den kunde absolut inte väre utan sin ägare, så den "gråt" från den tid hon gick till sin hemkomst. Finns det inte något om att man i Sverige inte får låta sin hund ensam mer än max. 6 timmar?
Super bilder av en glad och aktiv hund.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Sen det här med att lämna hunden ensam är en balansakt. Jag försöker att minimera ensamtiden, några timmar går bra, men inte för länge.
Söker man på nätet hittar man detta: "Hur länge en hund klarar att vara ensam varierar lite. Träning och hundras spelar stor roll för hur länge en hund klarar ensamheten. Valpar klarar knappt ensamhet alls medan en vältränad vuxen hund av de flesta raser klarar sig 4 timmar ensam utan problem.
Enligt svensk lag får man inte lämna hunden utan tillsyn för länge och du bör rasta den minst var sjätte timma."
Hälsningar//GöranR