När till och med vädret är emot en
Dessa covid-19-tider fortsätter att vara bistra. Det finns en rädsla i luften som trycker ner, jag märker att jag påverkas negativt, får inte så mycket gjort – har inte ens fotograferat på länge. Och det gick inte att grilla idag – en stor fin högrevsbit i kylen som bara väntar på low’n slow – då det regnade.
Det är inte så ofta att jag går ut med en ambition att fotografera. Jag brukar istället alltid ha med mig kameran, för att (eventuellt) ta bilder på det som kommer i min väg. Men på sistone har jag inte med mig kameran så ofta, å andra sidan kommer jag ju mig inte iväg heller, jag sitter ju i karantän. Trädgården har jag ju förstås, men det har inte hänt så väldigt mycket ännu, eller det kanske det har, men jag ser det liksom inte. Och så regnade det alltså.
Men hunden har kommit hem, och hon ska ju ut oavsett väder, så till slut bröt vi letargin och kom oss - hunden och jag - ut på vår vanliga runda i skogen. Och nu tog jag med mig kameran. Trots att det regnade.
Men regnet upphörde och till sist kom till och med solen fram en smula, även om vi var hemma sedan länge då.
Det kändes nästan lite ovant att ha med sig kameran, att försöka börja se igen, men det var roligt – det verkar kul det här med fotografering, jag tror att jag ska fortsätta ta bilder. Igen!
På återseende//Göran
Olympus PenF med mZuiko 25mm/1,8
Och kalla blöta dagar blir man inte heller så glad av, särskilt nu i maj.....
Men så har du ju vovven som piggar upp och ut måste du gå, och tur var väl det för här har du fått fina bilder både på miljön och vovven :)
//GöranR
//GöranR
//GöranR
Ha det//GöranR
Jag tror att det är många som känner på samma sätt som du är för tillfället.
Din härliga hund borde förmodligen hålla dig igång :-)
Vid nummer 3 undrar jag om hon har kommit efter dig eller om hon har varit framme och är på väg tillbaka till dig :-)
Med många vänliga hälsningar från Erik.
När vi är ute så här på våra skogspromenader springer M oftast fritt. Hon håller sig runt mig på ett avstånd av upp till 25 - 50 meter, sedan stannar hon, kollar var jag är och ropar jag då på henne och lockar med godis kommer hon springande allt vad hon kan. Så hon är på väg tillbaka i den bilden du menade. Tyckte det blev lite kul med den joggande kvinnan bakom.
Tack för kommentaren//GöranR
Ha det gott i karantän.
Gunnar S
Men vi kör på - gillar begreppet "processfoto".
Du också//GöranR