Min bästa bild

Det här med bra bilder, och den bästa bilden, är inte lätt. Saken har ju diskuterats här bland bloggarna flera gånger nu. Det är ju många parametrar som ska till; motiv, skärpa, färg resp. svartvitt, komposition etc, men inte minst känsla och budskap, vad säger bilden, och till vem talar den, ja ni vet.

Sen kommer det här att en bra bild (bra för mig!?!) tröttnar man aldrig att titta på, det finns ständigt nya saker att se, nya ställen att vila blicken, nya vägar att låta blicken vandra i bilden.

Fram till för några år sedan hade familjen ett ställe nere i Blekinge, på Sturkö. Från början ett sommarställe blev det permanent boende för mina föräldrar efter deras pensionering, vilket också passade bra eftersom min far kom därifrån från början, han flyttade hem. Efter hans bortgång för en tio år sedan orkade emellertid inte mamma hålla stället och sköta om det, så vi sålde det och mamma flyttade i sin tur hem igen till Skövde, där hon har sina rötter.

Ett underbart ställe, i skärgården, med havet och alla öarna, bad och båt och en stor tomt som mamma kultiverade och vårdade trots dåliga odds – jordmånen är väldigt tunn där ute i skärgården och berget ligger ytligt. V i tillbringade alla somrarna där, själva och med våra familjer, ett paradis. 

Precis i utkanten av tomten fanns ett ställe där berget gick i dagen, och när jag dokumenterade anläggningen (vilket jag gjorde hela tiden, fanns alltid nåt att fotografera) så tog jag en bild där, bara så där.

Den här bilden har jag nu som skrivbordsbild i datorn sedan många år. Jag tröttnar aldrig på den, och jag kan, innan jag sätter igång med vad jag ska göra på datorn, sitta långa stunder och bara förlora mig i bilden.  Mycket tankar, många minnen, mycket känslor finns i bilden, och den symboliserar alla somrarna, alla gäddorna som vi drog, alla hoppen från bryggan och bara detta att tillbringa delar av livet på en underbar plats.

Så, det här är nog min bästa bild, i alla fall för mig. 

På återseende, och Gott Nytt År//GöranR

2016-12-31 16:44   Annelie Worgard

Skönheten i det lilla, gräset, skiftningarna i stenen, olika former som möts. Som ett livsmönster. Även utan dina egna minnen som bara du kan ha är det en skön bild att se på. Gott Nytt År

Besvara

Svar från gorred 2016-12-31 16:58

Tack Annelie. Och du uttrycker dig väl, precis så, dvs plus mina egna minnen, uppfattar jag den. Trevligt!
//GöranR

Svara

2016-12-31 17:11   Vibybo

En del av släkten kommer från de öarna, både på min och min frus sida. Min morfar berättade om sin barndom och ofattbar fattigdom. Jordmånen på bilden är välbekant. Gott nytt år!

Besvara

Svar från gorred 2016-12-31 17:40

Tack för kommentaren, och Gott Nytt År du också!
//GöranR

Svara

2016-12-31 18:19   Håkan Eklund

Har du läst Göran Segeholms bok "Konsten att ta vinnande bilder"? Där han berättar om bildernas tre olika värden: denna skulle han kalla en bild med ett högt innehållsvärde. Förklarar mera senare, hinner inte just nu ...
Gott Nytt År!
- hawk

Besvara

Svar från gorred 2017-01-02 13:53

Förstår vad du menar. Jag har boken, men det var ett tag sedan jag läste den. Och visst är det så. Samtidigt är det nånting i mönster och färger som också tilltalar mig... men känslan är nog viktigast.
//GöranR

Svara

2016-12-31 22:59   Sten Björklund

Vet precis vad du känner för bilden. Du har minnen kopplad till den men jag kan ändå känna det där sökandet i bilden. För några år sedan hälsade jag på en Finsk naturfotograf. Vid köksbordet pratade vi naturbilder och böcker. Talade om för honom att när jag ser en viss typ av bilder kan jag känna hur det doftade vid tillfället, höra hur snön faller o.s.v. Precis, exakt så är det med Ari kommenterade han fru. Heikki Willamo har många skogsbilder utan något djur eller fåglar. På en sådan bild kan jag titta på långa stunder, precis som om det skulle dyka upp något nytt. Är det något jag missat. Sådana bilder värderar jag högt. Nu har du gjort mig uppmärksam på det här men din bild är en typisk sådan bild särskilt om man förstorar den.
Sten

Besvara

Svar från gorred 2017-01-02 13:57

Tack för kommentaren Sten. Och det är ju så det är. Men jag kan också se bilden som en sådan där alla kan hitta sitt, om du förstår hur jag menar, det finns grad av allmängiltighet i den, kanske.
// GöranR

Svara