Julskinka och kultur
Julskinkan är klar. I natt har den gått i ugnen, på knappt 150 grader, inlindad i aluminiumfolie och med en termometer instoppad i vad jag hoppades var det tjockaste delen. Planen var att nå upp till 68 - 70 grader innan jag tog ut den för att svalna av en stund för att sen griljeras. Och nu, efter griljeringen, den första varma skivan av årets skinka, den allra bästa skivan, som tas direkt, med näven. Den andra skivan hamnar på vörtbrödet, med russin, som i år faktiskt och för en gångs skull inte är hemmabakat utan införskaffat hos bagaren i vårt lokala bageri. Det blir den näst bästa skinkbiten, med senap. Sen är naturligtvis skinkan fortfarande lika god, men just omkring de här två första skinkskivorna finns det en nimbus som är svår att nå upp till fortsättningsvis. Det behövs inga ytterligare tilltugg här, de kommer senare, vid julmiddagsbordet.
Små stunder av lycka i denna jordens jämmerdal!
Under tiden som skinkan puttrat i ugnen skulle jag legat och sovit. Det gick emellertid inte så bra. Egentligen ingen skinkoro i sig, möjligen reaktion på för mycket sovande dagtid de senaste dagarna, av annan anledning – men det gör ingenting. Jag är i grunden en kvälls, eller snarare nattmänniska och njuter av de tysta och mörka timmarnas stillhet då bara jag och tomten är vakna. Och myset med hunden som ligger och snusar i soffan bakom mig.
Dessutom hade jag bra förströelse. Utan att bli störd kunde jag ägna mig åt kultur, som den berättas om i boken Klubben av Matilda Gustavsson. Boken handlar alltså om kulturmannen J-C Arnault, hans kulturella förening Forum och länkarna till Svenska Akademin, via kompisarna där, bland andra Horace Engdahl, men också via sin fru akademiledamoten och poeten Katarina Frostensson. Matilda Gustavsson gjorde en utredning om J-C A mot bakgrund av Metoorörelsen, där ett stort antal kvinnor trädde fram och vittnade om såväl regelrätta våldtäkter som sexuellt tafsande och direkt ofredande. Utredningen ledde fram till en omskriven artikel i DN och sen var hela kulturberget på glid. I rasmassorna återfanns till slut J-C A själv - två och ett halvt års fängelse för våldtäkt - hans fru Katarina Frostensson - avsked (utköpt) ur Svenska Akademin - och utredningar om jäv, oredligt förfarande etc i Akademin med interna strider (för öppen ridå) som möblerade om i Akademin ordentligt och fick långtgående konsekvenser för fortsatt arbete och renommé.
Boken är utomordentligt väl skriven, en synnerligen spänstig text och med ett upplägg nästan som en thriller, där spänningen trappades upp undan för undan och gjorde det närmast omöjligt att lägga boken ifrån sig. Och ett gediget utredningsarbete som låg bakom inte minst, med full täckning hela vägen, vilket ger berättelsen legitimitet.
Klubben rekommenderas å det varmaste!
Men nu dags för en liten återställningstupplur. På återseende//Göran
Boken du rekomenderar ska jag absolut läsa .God Jul.
/ Bengt H.
//GöranR
Du lär inte bli besviken.
//GöranR
Och en likadan skärbräda har du också...
Ha det gott//GöranR
Hälsningar Lena
Nå, jag ska njuta. Tack och ha en fin jul du också.
//GöranR
Bra du köpte en för där är många över i butikerna.
Ha god helg på alla sätt.
Gun-Inger
Julefrid till dig också Gun-Inger.
//GöranR
Måste ta och läsa den boken, Per-Erik var också översvallande i sitt omdöme om den.
/Affe
//Göran
God fortsättning Göran!
Och tja, shit happens. Men det är ju världsligt. Såvitt jag minns tyckte jag framförallt att den undre bilden, med tjejen liksom upp och ner var bra, och berörde på nåt sätt. Det gäller fortfarande😀.
God fortsättning till dig också!
//GöranR
God fortsättning
Tack för kommentaren och god fortsättning.
//GöranR