En vårsalong

Det blev en tuff dag ur kulturhänseende igår. Först Fotografiska, med trevlig samvaro och fotofikande, sen Liljevalchs med årets upplaga av vårsalongen. 

Alltid en trevlig upplevelse, finns någon slags fräschör i mångfalden både när det gäller konstnärerna och deras verk. Det spretar alltid på ett välgörande sätt. Inte sällan kan man ändå se olika trender från år till år, vilket kanske också beror på juryn och dess olika preferenser. I år var det tydligt att fanns många byggnader i olika skepnader och utformningar. Och så blir man varse att det finns oändligt antal sätt att framställa sin konst på. Olika typer av målning samsas med skulpturer av olika slag och av olika material, man ser fotografier, textilier och så förstås en total blandning av tekniker i samma verk.

En intressant studie - Fragile, som illustrerar begreppen vikt/volym samt hållbart/ömtåligt. Verket består av 430 unika skulpturer av betong, gjutna i förbrukat förpackningsmaterial av EPS (Expandable Poly Styrene som i folkmun brukar kallas frigolit). De 430 skulpturerna bildar en fiktiv stad i skala 1:300 som motsvarar Europas årsproduktion av förpackningsmaterial av EPS räknat i volym. Om man som åskådare skulle befinna sig i modellstaden skulle man inte vara längre än 6 mm.

Rummet är konstverket.

Undersåtarna vid kung Ubus hov.

En komplex bild över människornas historia ur flera aspekter. Här kunde man stå länge och fundera över de olika tidsskeendena.

Och efteråt en välförtjänt sen lunch/tidig middag på Blå Porten. En bra dag.

På återseende//Göran

Från Tsar till Folkkommissarie

En just nu aktuell utställning på Nationalmuseum, vilket betyder att tavlorna hänger på Konstakademien, eftersom NM för närvarande undergår en omfattande renovering. 

Utställningen täcker de senaste ungefärliga 150 åren, med således den socialrealistiska konsten på slutet av 1800-talet, inklusive peredvizjnikerna via den mer moderna och europaorienterade stilen under sekelskiftet före revolutionen till den igen socialrealistiska stilen under sovjettiden, men nu med en annan vinkling. Man imponeras av färgerna, kompositionerna, detaljrikedomen och tolkningarna av vardagslivet - konstnärernas yrkesskicklighet inte minst när det gäller att hantera ljuset är enastående och framträder så tydligt, känslan i bilderna är direkt närvarande. 

Ett exempel på färghanteringen, där fotot ändå inte förmår göra målningen rättvisa

Avslutningsvis en fika med kaffe och bulle på det anrika kaféet Mejan.

En underbar utställning, kan varmt rekommenderas. På återseende//Göran