Julpynt igen, eller kan man återta julen?
Snart är alltså julen här. Efterlängtad av många, fruktad av andra. Av många skäl. Det finns väl ingen högtid som så effektivt skiljer på de som har det bra och övriga. Tänker exempelvis på alla ofrivilligt ensamma, eller andra, där saknaden efter en kär vän eller anhörig aldrig blir så tydlig som när det blir jul.
Här hemma var det nu ett tag sedan vi firade jul. Det har liksom inte gått, det har varit – och är förstås fortfarande – ett alldeles för stort tomrum för att det ska ha varit möjligt.
I och för sig har vi inte varit så väldigt puritanska när det gäller julfirande ändå, vi har tagit lätt på stressen, inte fallit offer för hysterin, försökt att sätta oss över alla måsten, inte sällan rest bort, men det har ändå funnits några rutiner; lite julpynt med speciella tomtar, och så förstås skinkan och brödet. Men då har vi valt själva.
Emellertid, efter att ha funderat mycket på det här har vi tänkt försöka inte vara så rädda eller låsta längre. Termen ”återta julen” kom först, men det är egentligen ingen bra term, det går ju inte att återta i betydelsen återskapa eller ta tillbaka; ingenting kan ju någonsin bli som förut igen. Så, snarare handlar det om att fortsätta, inte som förut, men ändå fortsätta, trots att vi kantrat, fortsätta åt ett nytt håll. Om det nu går.
Men jag känner behov av att fixa med skinkan igen, att baka mitt vörtbröd som jag gjort de senaste decennierna, att ta fram våra tomtar som vi hittat runt om i världen. Tomrummet, saknaden, finns kvar, i oförminskad omfattning, men vi måste kunna gå vidare ändå, är det tänkt. I alla fall försöka.
Så, vi planerar gran. Julpyntet är hämtat ner från vinden. Skinkan är beställd. Och, vi i familjen som är kvar får göra lite andra saker, acceptera att det är tomt, men ta med det i vår julsituation och göra det tillsammans, precis som vi tar med det och lever med det i vår övriga vardag.
Så God Jul alla där ute - på återseende//Göran
Varma julhälsningar till dig och en önskan om en fridfull helg.
Tar till mig dina ord och får erkänna att min klagan bara är bagateller.
Gillar dina söta tomtar.
//Johanna