Bilder, berättelser och tankar från vardag och fest i mitt liv.

Celebert besök hos vår lokala fotoklubb - Leif-Erik Nygårds!

Föredrag av Leif-Erik Nygårds idag som besökte vår lokala fotoklubb.  Fullsatt i den lilla lokalen på Biblioteket, ABF medarrangör. Väldigt intressant och roligt att höra Leif-Erik; enkelt och flärdfritt berättade han om sina möten med världens mest kända personer, visade sina bilder på dem och pratade om dem som om de var gamla bekanta! Vilket de också nog var, att döma av bilderna. Alla hade varit trevliga. Nå, kanske inte alla, men de som var otrevliga hade han inte med några bilder på... Den berömda Marilyn Monroebilden var med, förstås.

Egentligen en exempellös framgångshistoria: Här kommer en ung man från Sverige, med bristfälliga språkkunskaper, åker mer eller mindre på vinst och förlust över till USA, letar upp de mest kända fotograferna i världen via telefonkatalogen, åker till dem och frågar om jobb, och på de vägen är det. Han förefaller ha fotat alla kända personer av rang. Väldigt inspirerande, och fantastiska porträtt.

 Han är inte digital, han fotograferar fortfarande med sin mellanformatare, en Mamyia, men mindre, han har varit sjuk ett tag. Den digitala kameran han fått av sin dotter använder han mer sällan, bara när han ska fotografera barnbarnen...

Och när han och publiken kommit igång var det dags att stänga, vaktmästaren måste följa sina regler (och sannolikt arbetstider). Alldeles för tidigt för oss, tyckte alla vi som var där.

En förfärligt trevlig och inspirerande kväll!

På återseende//Göran

Inlagt 2014-02-11 22:33 | Läst 5019 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Så roligt att återse Leif-Erik, om än endast på bild. Jag hade äran att träffa honom på Åmåls fotofest förra året. Du kan läsa om mitt möte med Leif-Erik i två tidigare blogginlägg via: http://www.fotosidan.se/blogs/rei/marilyn-monroe-kom-hem-till-mig.htm
Svar från gorred 2014-02-12 16:19
Läste dina bloggar. Verkar som vi träffat samma person; dvs vänlig, chosefri, närmast lite ödmjuk när han berättade sina egentligen fantastiska historier. Och han var lika besviken som vi andra när vi var tvungna att sluta så tidigt, vi blev kvar några stycken och och snackade, och han var oerhört vänlig och förekommande.
Väldigt bra porträtt du tog, och vad roligt att höra om hans respons. Men det är väl så; generositet föder generositet, och inte undra på att så många velat bli avbildade av honom.
Det var, i det lilla, en fantastisk kväll.