Fiskeresa forts – reflektioner och vyer

Vi var fundersamma inför vädret när vi åkte i år; efter en osannolikt vacker och solig sommar  varslades om regn och rusk i de nordligare delarna av landet, inklusive fjälltrakterna.  Och nog regnade det, förstås, vi fick vår beskärda del, men regnet kom i skurar, och störde egentligen vare sig fisket eller vår upplevelse. Och som fiskare har man ju bra kläder, som står emot vatten, och min kamera har sagts vara regnsäkrad, i alla fall i viss mån.

Samtidigt innebar den lite ostadiga väderleken möjligheter till exempelvis dramatiska himlar, speglingar i vatten och de ibland mjukare och lite mer akvarellbetonade färgerna i landskapet. Så det var något man fick förhålla sig till. Och det blev inte sällan magiskt ljus på kvällarna, nästan lite kitschigt ibland. Och visst märktes det att hösten är på väg, lite dystrare, lite mer blygrått över vattnen.

Och sen en fiskebild, förstås... Inte nån av de största, men gott och väl keeper size, roligt motstånd i strömmen, och precis lagom i pannan.

På återseende, igen - I'll be back//Göran

Flugfiske i Jorm

Tvättmaskinen går varm just nu – det samlar på sig när man är borta en vecka i vildmarken, fastän vi faktiskt bodde kungligt i hyrd stuga med allsköns bekvämligheter i år, det fyrtionde året i rad som vi kommit iväg. Vi har haft våra söner med i olika omgångar, och i år var det faktiskt en sonson med, ända från USA. Det ger lite perspektiv. Det var grabbens första riktiga flugfiskeupplevelse, och han krönte den med den äran, med flera fina fiskar.

I år åkte vi tillbaka till en gammal favoritplats, Jormvattnet, strax ovanför Gäddede (där vi stannade på uppvägen och hemvägen och fiskade i Muruån, en annan favorit). Jag har haft tillfälle att njuta av utsikten över Jormsjön ett antal gånger, och jag tycker fortfarande att det är en av de vackraste vyerna jag vet. Det är lätt att komma tillbaka till Jormbygden. Vi har varit här flera gånger och har våra favoritvatten när det gäller både rinnande vatten och tjärnar på fjället. Dessutom är det en vänlig och varm atmosfär i hela bygden, som aldrig förnekar sig, varifrån man än kommer. Här är det också Telialand, så vi som har andra abonnemang får det extra lugnt och skönt.

Så nu är alla batterier laddade, några dagars ytterligare ledighet, sen får man njuta av minnena av alla de stora fiskar som slet sig, alla de som till slut kunde tas ända fram, och de som faktiskt hamnade i pannan. 

Fiskestigen till Myrskalstjärn går över myrmarker som var ännu sankare än vanligt på grund av allt regnande.

En blek sol försöker förgäves ta sig genom molnen...

Tjärnen ligger och väntar på oss, med Jätten Jorm i bakgrunden.

Och så älvdansen över sjön framemot kvällen. Dags att dra sig hemåt över myren igen.

Till slut blev det några stycken sådana här, lagom storlek för pannan när de blivit fileade.

Det kommer mer från fiskeresan. På återseende.

Fiskeresan

Det börjar dra ihop sig till årets fiskeresa. Det är nämligen så, att jag vid sidan av fotograferandet också, åtminstone säsongsvis och periodvis, är flugfiskare. Flugfisket har en hel del gemensamt med fotograferandet; fokuseringen, medvetandet, varseblivningen. Det går inte att låta vardagens bekymmer gnaga - man måste vara koncentrerad när man står i en strid ström med vatten upp till bröstvårtorna, med flera meter lina uppe i luften och vet att det står en fisk flera meter ner längs strömmen, bakom den där stenen och man måste pricka rätt så flugan inte draggar när den landat utan flyter så att den lurar fisken… Flugfisket handlar alltså i hög grad om harmoni, balans och rytm, inte minst fysiskt men också väldigt mycket ur själslig synpunkt. Egentligen som fotograferandet, åtminstone i någon mån.

Men flugfiske går också att fotografera - vilket förstås skänker ytterligare en dimension åt saken - fast inte samtidigt. Jag har försökt, vilket kostade mig en bra kamera! Men det finns tacksamma motiv – naturen, vattnet med solen som glittrar, övriga djur som man kan se (inte sällan, faktiskt), action, snap shot porträtt etc.

Årets resa är den 40:e resan i rad! Det började alltså 1973 med att ett gäng grabbar ganska hastigt åkte till Norge för att fiska en vecka. Sen åkte vi året därpå, och igen och nästa år igen, och så har det hållit på. Vi har fiskat i Sverige, i fjällen och de fjällnära älvarna, i Norge och i USA – Yellowstone, Maine och Addirondacksbergen för att bara nämna några platser. Men det är lika kul varje år att gå igenom utrustningen, kolla igenom flugaskarna och känna på tafsen, veva runt några varv på rullen och så.

Här exempel på några flugor som med all säkerhet kommer att användas. Kanske inte de sexigaste, men gamla trotjänare, som varit med ett tag, och som alltid finns med i flugasken.

Muddler Minnow

 Europea 12 (en nattsländevariant)

 Superpuppan (variant)

 Och sen till slut en bild från förra året i Kaitumälven; en av de stora harrarna!

Mycket nöje, och på återseende.//Göran

Första inlägget - frukostsällskap

Det här är alltså mitt allra första blogginlägg, någonsin. Så, kanske någon slags programförklaring vore på sin plats; varför, hur och emedan, liksom.

Det hela är mycket enkelt. Jag fotograferar för att det är bland det roligaste som finns. Jag fotograferar för att jag vill dokumentera vad som händer runt omkring mig, för att komma ihåg och kunna visa och berätta, och för att fotograferandet skärper min sinnen, jag blir mer medveten om allt runt omkring mig när jag tänker i berättande bilder. Sen kämpar jag i detta med att göra hantverket så bra som möjligt, och även om det oftast känns ouppnåeligt, försöka göra lite konst av det. För fotografering är ju inte sällan ett konsthantverk i ordets rätta bemärkelse.

Och varför blogg då? Jo, för att kanske hitta ett forum att visa bilderna förutom för familjen och på Facebook, se om bilderna håller, se om det finns andra med samma intresse som gillar dem, för att få kritik och kunna utveckla mig etc.

Så idag - den första semesterdagen, med två veckors ledighet framför mig, och med en närmast osannolik sommar fortfarande på gång, kunde jag sitta ute och äta frukost på altanen, ta god tid på mig med tidningen och en påtår och titta ut över trädgården. Lugnt och skönt, inga tider att passa. 

Vi har rätt mycket fåglar här, och jag fick sällskap av den här lille gynnaren som tämligen ogenerat spatserade omkring runt mig, medan han letade efter och hittade mat i gräsmattan och bland buskarna. 

Egentligen nästan lite nyfiken, som om han kollade upp mig, när jag riktade kameran mot honom.

Men, snabbt över till det här med att hitta mat.

Snabbt in efter kameran, förstås. Kaffet kallnade lite, men vad gjorde väl det.

På återhörande//Göran