Brasfotografi, eller mer minnen från Hawaii

I min flugfiskevärld finns ett begrepp som heter brasfiske. När säsongen är slut (för de flesta) ägnar man de långa mörka vinterkvällarna att sitta framför brasan och läsa goda böcker om flugfiske, gå igenom utrustningen, binda flugor  och drömma om nästa säsong då man ska ta den där stora öringen …  

Undrar om man kan tillämpa samma begrepp på fotografering?  Märker i så fall att jag sista tiden mest ägnat mig åt brasfotografi. Har inte fotat så mycket på länge – trots min nya kamera -  mer än mat som jag lagat, lite slött så där, men mera suttit med Lightroom för att gå igenom alla bilder från Hawaii i höstas.  Rätt skönt, faktiskt att i vårt sura vinterväder minnas och drömma sig tillbaka till solen, stränderna och bad och alla upplevelser.

Vi avslutade vår Hawaiiresa på ön Kauai, den gröna ön, också känd för att väldigt många kända filmer spelats in här, som Jurassic Park, The Descendants och många fler. Kauai var betydligt mer ”på landet” än Oahu och Honululu, mer avspänt, lite enklare.  Vi åkte runt, paddlade kanot på floderna, gick i djungeln och hittade The Secret Waterfall, som kanske inte var så hemligt, vi badade och gjorde utflykter till inspelningsområdena. Och så var vi på en Luau, en polynesisk/Hawaiiansk fest, med mat,  dans, sång och musik av ursprungskaraktär. 

Först en aktuell bild; Baconlindad hjortfärslimpa på en bädd av rödkålssallad, med äppelssmörsås. Väldigt gott, men inte så nöjd med bilden, fr a inte med kompositionen.

Men över till Kauai, då.

Kanoting på en av floderna, dubbelkanot med min dotter, ett vågspel som fungerade över förväntan.

Det hemliga vattenfallet som vi hittade efter en timmes vandring genom djungeln. Allt sådant här vatten är ackumulerat regnvatten, det finns inte något grundvatten.

Stränderna var fina, men på sina ställen var havet lite lurigt. Fungerade i alla fall bra för både vanlig surfing och som här kitesurfing. 

Sådana här tuppar sprang omkring överallt. Ingen brydde sig om dem. 

Och det fanns också fina badstränder, förstås....

som vi delade med sköldpaddorna, som kom ända in till strandkanten ibland. Mäktigt!

Fortsättning följer - på återseende//Göran

Jag har kommit av mig...

Inser att det var ett tag jag gjorde något blogginlägg. Tiden går så fort. Särskilt när man har mycket om sig. Och den här tiden, liksom den i maj, är ju den brådaste på året. 

Jag har just avslutat den grova sorteringen och redigeringen av bilderna från Hawaii. Ibland funderar jag på det här med RAW-fotografering, men inser sedan att jag skulle ta lika många bilder i jpeg, så jag skulle få sortera på samma sätt, och jag skulle dessutom inte kunna låta bli att vara inne och peta i mina bilder ändå. 

Och nu börjar Hawaii bli en dröm, där sol och värme, med kortärmat och shorts mer och mer blir som en illusion - tur att jag har bilderna så jag kan drömma mig bort.

Jag har också, förstås, ändå fotograferat. Och byggt på min bildbank, med ännu fler bilder som ska sorteras och redigeras som följd. 

Och så har skaffat en ny kamera. Inte för att jag egentligen kanske behövde, men jag kunde inte motstå frestelsen, Och den nya kameran är bättre. Det kanske inte märks, men det känns så. 

Så nu sitter jag vid mitt skrivbord och kollar manualen med kameran i handen, och blåser av en bild lite då och då i enlighet med inställningarna jag dribblar med. Det blir en massa rätt så meningslösa kort, men kul. Och så tittar jag ut och ser hur naturen förändras utanför fönstret. Ett tunt snötäcke som väcker tankar om kommande snöskottning! Och märkligt hur naturen förändras och blir annorlunda, med en sådan liten förändring i grunden. 

Men, det kommer nog lite mer minne från Hawaii, kan var gott så här i vintertider. Och så måste jag ju ut med min nya kamera ;).

Så, på återseende//Göran

Minifotosafari - solnedgång och änder

Ibland behöver man en puff för att verkligen komma sig iväg och fotografera. Så, när Facebookförfrågan kom från en kollega i min fotoklubb om att följa med på solnedgångsfotografering, så hakade jag på. Till slut blev vi fyra stycken fotografer från klubben, som trängdes/samsades om de olika vinklarna för att få solstrålarna genom molnen i våra kameror. Och så fick vi sällskap av några änder, som möjligen hoppades på lite käk... Trots att de inte fick nåt, poserade de ganska villigt.

Det var fascinerande att följa hur ljuset förändrades efter hand. 

En synnerligen trevlig kväll, och ett väldigt gott initiativ.

På återseende//Göran

Ännu lite mera fiskeresa - med lite kultur

Vi hade alltså en fantastisk resa. Bygden i norra Jämtland, runt Jormvattnet och Stora Blåsjön är bedövande vacker. Och många fiskemöjligheter, både i tjärnar på fjället och i rinnande vatten.

Vi fiskade också i Ankaredeälven. För att komma dit fick man passera samebyn i Ankarede, där vi stannade en stund - lite kultur alltså. En sådan by där samerna samlades på de stora högtiderna, gick i kyrkan, bröllop och begravningar etc. Historiens vingslag, inte minst för oss som läst Bernard Nordh.

Å så fiskbilden...

På återseende//Göran

Flugfiske i Jorm

Tvättmaskinen går varm just nu – det samlar på sig när man är borta en vecka i vildmarken, fastän vi faktiskt bodde kungligt i hyrd stuga med allsköns bekvämligheter i år, det fyrtionde året i rad som vi kommit iväg. Vi har haft våra söner med i olika omgångar, och i år var det faktiskt en sonson med, ända från USA. Det ger lite perspektiv. Det var grabbens första riktiga flugfiskeupplevelse, och han krönte den med den äran, med flera fina fiskar.

I år åkte vi tillbaka till en gammal favoritplats, Jormvattnet, strax ovanför Gäddede (där vi stannade på uppvägen och hemvägen och fiskade i Muruån, en annan favorit). Jag har haft tillfälle att njuta av utsikten över Jormsjön ett antal gånger, och jag tycker fortfarande att det är en av de vackraste vyerna jag vet. Det är lätt att komma tillbaka till Jormbygden. Vi har varit här flera gånger och har våra favoritvatten när det gäller både rinnande vatten och tjärnar på fjället. Dessutom är det en vänlig och varm atmosfär i hela bygden, som aldrig förnekar sig, varifrån man än kommer. Här är det också Telialand, så vi som har andra abonnemang får det extra lugnt och skönt.

Så nu är alla batterier laddade, några dagars ytterligare ledighet, sen får man njuta av minnena av alla de stora fiskar som slet sig, alla de som till slut kunde tas ända fram, och de som faktiskt hamnade i pannan. 

Fiskestigen till Myrskalstjärn går över myrmarker som var ännu sankare än vanligt på grund av allt regnande.

En blek sol försöker förgäves ta sig genom molnen...

Tjärnen ligger och väntar på oss, med Jätten Jorm i bakgrunden.

Och så älvdansen över sjön framemot kvällen. Dags att dra sig hemåt över myren igen.

Till slut blev det några stycken sådana här, lagom storlek för pannan när de blivit fileade.

Det kommer mer från fiskeresan. På återseende.