Fotografisk poesi I
Solen skiner från en klarblå himmel, det är runt nollan temperaturmässigt, dvs en sådan där vårvinterdag som man drömt om.
Så vad gör man då? Jo, man går på Fotografiska, förstås. Nya utställningar, där jag framförallt var nyfiken på Ren Hang, den unge kinesiske fotografen - Human Love - och Patrick Demarchelie - Lumière - den nu ärrade modefotografen som vid drygt 70 års ålder är still going strong.
Som vanligt mycket folk, vilket gjorde mig en smula fundersam relativt det vackra vädret men det finns plats, både i utställningssalarna och uppe i kaféet.
Framförallt (och för mig) var de här båda utställningarna direkt värda att ses, kanske mest ändå Ren Hangs bilder - men mer om honom i följande blogginlägg.
Alltid samma kö....
Mycket människor överallt alltså...
På återseende//Göran
Mv/G
Och det är en hel del som inte jag heller egentligen begriper mig på. Helt oavsett.
Hälsningar//GöranR
🙂
Har förstått att det finns många synpunkter, inte minst av kritisk karaktär, när det gäller Fotografiska och dess verksamhet. Och det får man ju respektera.
Men jag har personligen alltid tyckt om att gå dit; genom åren bra till fantastiska utställningar, jag har kunnat se fotografiska bilder och fotografisk konst som jag aldrig kunnat göra annars, de största och bästa av fotografer har varit representerade, liksom även mindre kända. Sen gillar jag lokalerna, och kaféet och restaurangen- i mina ögon allt annat än trist.
M;en det är väl bra att vi är olika, och tycker olika - hur skulle det annars se ut? ;)
Hälsningar//GöranR