Dan före dan, eller julstresskulmen?
Hur man än vänder sig drabbas man av julhysterin, på nåt sätt - det är svårt att komma undan. Som jag ser det består julstressen av två ingredienser, som hör ihop: Man måste ha allt klart innan jul, och, man måste göra allt själv.
Vilket naturligtvis är nonsens, förstås. Men, det är nu tidningarna svämmar över att alla recept på allt man måste göra: Lägg in din egen sill - gamla mormors recept! Baka julens godaste vörtlimpa, rulla köttbullar som smakar bättre än alla andra, stoppa din egen korv, så här gör du den godaste leverpastejen... Och ska man vara riktigt på ska man väl också helst skida ut i julesnöskogen och hugga sig sin egen gran och dra hem den på pulkan.
Inte underligt om det blir stressigt, allt det här låter sig inte förenas med ett normalt heltidsarbete. Men ändå tror jag det är många som skulle vilja, som längtar efter ursprunglighet, men som får dåligt samvete av att inte hinna, att inte kunna leva upp till egna krav och andras förväntningar.
I ett försök att komma undan, har vi här hemma kokat ner julförberedelserna till två saker; baka skinkan i ugnen och griljera den, och baka vörtbröd. Det har vi gjort i alla år. Och ändå har det varit svårt att inte drabbas av "det borde man också göra, och det, och det...".
Men nu var det som sagt ett tag sedan. Och det var riktigt roligt att fixa med skinkan, och baka familjens julbröd igen. Och det blev lika gott som vanligt. Och den ultimata kombinationen nygriljerad skinka på nybakat vörtbröd blev som det brukar, en succé.
Men det är fortfarande tungt att vi inte längre är fulltaliga. Det går inte att få tillbaka det som varit. Vi försöker gå vidare som det är nu. Ett lite steg till att börja med, känns ändå bra på något sätt.
Till er alla, från oss alla; En riktigt God Jul!
På återseende//Göran
Ingen saknad, vore mer fel än saknad!! Så kanske finns det något gott i det ändå. Det enda ni kan påverka är framtiden. Ta med goda minnen och...
Ha en riktigt God Jul!!! //PeterL
God Fortsättning!
Bjarne