Det finns bara en sanning! Eller?

Det finns universella sanningar, även inom fotografin. Endast en kan ha rätt, ty så är det!

Jag har i detta funderat över några vanliga fotografiska diskussioner;

RAW – Jpeg: Om man fotograferar i RAW är man en riktig fotograf. Då bestämmer man själv, man låter inte japanska ingenjörer avgöra bildens inställningar från början. Och dessutom har man ju så mycket mer information att handskas med. Samtidigt manipulerar man när man drar i spakarna i Photoshop; Jpeg är ärligare, mer direkt ut ur kameran. 

Analogt – digitalt: Att fotografera analogt, med film, istället för digitalt gör bara de allra främsta, de som kan fotografins innersta väsen och det här med inställningar och exponeringsparametrar. Det digitala är för enkelt, då kan ju alla få en bra bild utan att egentligen veta hur man gör. Och man har i det analoga läget kontroll över hela processen, från ax till limpa liksom, särskilt om man framkallar och kopierar själv. Att det digitala fotograferandet kräver samma kunskaper rent fotograferingsmässigt som hos den analoga kameran tänker man inte på. Och att det, oavsett hur man fotograferar så är det bilden som spelar roll…. 

Färg – svartvitt: Färg är distraktion. Monokromt är avskalat, tydligare och mer konstnärligt, se bara på de gamla, stora mästarna som ju fotograferade i svartvitt. Men man ser ju världen i färg, de flesta av oss i alla fall, det kan bli större dynamik med färgbilder, eller var det svartvita bilder…? 

Sensorstorlek; Småbildsformat/FF – APSC - m43 – medium(mellan)format(?): Ju större desto bättre, vilket säger sig självt. Det är alltid så. Ju mer ljus som kan släppas in mot sensorn, ju fler pixlar får plats på sensorn desto bättre blir ju bilden, förstås. För att inte tala om skärpedjupet. Att sedan skärpedjupet ibland blir så besvärande kort eller tunt att man måste blända ner för att inte bilden ska bli konstig och man ska kunna få skärpan någorlunda rätt… Just nu är FF det som gäller, diskussionerna går i riktningen att de mindre sensorformaten kommer att fasas ut. Mediumformatet är man mer osäker om. 

Leica!: Det finns av diskussionerna att döma två sorters fotografer; de som har Leica och de som önskar att de hade den. Leica är ojämförlig, Leica tål å andra sidan inga jämförelser och kostar upp till tre gånger så mycket som andra kameror som presterar lika bra. Men så är det det här med känslan då, och då kan det bli fattbart, om än på en annan nivå. 

Mobilkamera – ”riktig” kamera: Mobilkameran är ingen riktig kamera, tankar och tyckanden lever kvar i att den är ett extra, inte särskilt bra tillbehör till en telefon. Att sedan ”alla” använder den att fotografera med och inte sällan tar så bra bilder att de inte går att skilja ut från andra bilder är försumbart i diskussionen. Att använda mobilkameran trivialiserar fotografin, och varför har man då den stora och tunga ”riktiga” kameran? 

SOOC – ”manipulation”: SOOC kan här uttydas Straight Out Of Camera, dvs bilden är inte manipulerad i något datorprogram utan alla inställningar som behövs är gjorda i fotograferingsögonblicket. Bilden är därför "renare" och "sannare" än om man kört den i Ps eller Lightroom eller liknande. Diskussionen sammanfaller inte sällan med RAW-Jpeg varianten ovan, men då åt andra hållet så att säga.

Sen finns det fler typiska diskussioner: Gatu/natur/djurfoto – uppställda regler där bilden inte räknas om den inte följer uppställt regelverk, oavsett hur bra den är, Dogma där bilden blir underordnad om man följt dogmatiken eller ej plus förstås den gamla antagonismen mellan Nikon och Canon och Canikon relativt alla andra märken… Det finns säkert fler.

Bilden från fotofika på Tårtan.

Jag har börjat fundera över var bilden har tagit vägen i alla dessa diskussioner. Gör man nämligen fel i någon diskussion ovan, det kvittar vilken sida man hamnar på, så spelar det ingen roll hur bilden blev, i någons ögon är den ändå FEL!

Och det finns i alla diskussioner alltid någon profet som missionerar, i alla läger; där det egna budskapet blir viktigast, det egna sättet att fotografera på mer konstnärligt, där allt annat än den egna uppfattningen är skit – den som inte gör som jag gör fel, oavsett!

Vi människor har ju en tendens att dikotomisera diskussioner, det tycks ju bli enklare så. Men även om vi strävar efter enkelhet och klarhet – typ Oscar Wilde som lär ha sagt: -Min smak är mycket enkel, endast det bästa är gott nog – så kvarstår ju att det finns en massa fotograferande människor som både använder svartvitt och färg, som struntar i dogmatiska regler, fotograferar med mobilen och kompaktkameror med små sensorer och hanterar sina bilder i datorn oavsett om det är RAW eller Jpeg och ibland bara för att det är skoj fotograferar analogt med gamla kameror och objektiv och framkallar själv. Och det blir oftast bra, i någon mån och för någon. Och till slut är det ju ändå bilden som är viktigast, inte verktyget, eller hur den kom till.

De här diskussionerna skulle kunna vara positiva, klargörande och informativa och kanske till och med underhållande om det inte vore för den oförsonlighet som ofta finns med i bilden. Men, det blir ju gärna så när man diskuterar på nätet, där man är anonym, där man inte ser varandra och sitter trygg bakom sin egna dator.

Så man kan se det här inlägget som ett slag för IRL, In Real Life, och i förlängningen alltså fotofika av alla de slag. Där sitter man öga mot öga i verkligheten och diskuterar. Det är mycket trevligare så.

På återseende//Göran

2019-08-02 19:19   elgenper

Utmärkt, Göran! Nu har du klarat av alla de här trätoämnena en gång för alla; inget mer behöver tilläggas... Så nu kan vi ta det bildmässiga i fortsättningen!....???

Nej, så lätt går det väl inte, är jag rädd. Men jag vill åtminstone säga att du har en fin bild här, med den äkta Tårtanstämningen. Men du har ju visat med din bok att det är något du kan! Sen må det vara vilken filtyp som helst...

Besvara

Svar från gorred 2019-08-02 20:52

Precis så, det var det jag hoppades på ;). Fast innerst inne förstod jag att det hoppet var fåfängt. Nej, snarare raljerade jag över den allmänna diskussionen, särskilt på nätet, där bilden glöms bort och man idkar skyttegravskrig runt de här frågorna istället.
Kul att du tycker om bilden, uppskattar dina fina ord. Men på Tårtan har jag ju övat den del.
//GöranR

Svara

2019-08-02 20:05   ronny vervaart

Skit i vägen,bilden är allt vägen dit är oväsentligt ;)

Besvara

Svar från gorred 2019-08-02 20:53

Instämmer i sak. I övrigt hänvisar jag till tidigare svar. ;)
//GöranR

Svara

2019-08-02 20:06   Benganbus

Nåja, så lätt kommer du inte undan!
Så på nästa fotofika! :)
/B

Besvara

Svar från gorred 2019-08-02 21:11

Misstänkte det. Det blir i så fall ändå en diskussion i verkliga livet :)
//GöranR

Svara

2019-08-02 20:57   mombasa

Strålande sammanfattning av fotodiskussionen 2019 framåt och bakåt! Och jag har inget att sätta emot, jo kanske det där med RAW och Jpeg. Där finns en dissonans, ett skav som kan bli något fruktbart. Skämt åsido. Var tog bilden vägen? Berättelsen? Angelägenheten? Det är nog dit vi ska, bildens innehåll. Och IRL. Jag dyker nog inte upp på ett Dagnyfika förrän i oktober tidigast.
Ha det gott!

Besvara

Svar från gorred 2019-08-02 21:16

Dissonansen och skavet kan mycket väl bli fruktbart, om man får snacka om det. Öga mot öga, liksom. Och då kan man säkert kommentera Leica också utan risk.
Annars är det som du säger; Bilden? Berättelsen etc.? Innehåll? Men det verkar svårare.
Skulle vara roligt att hälsa på i Uppsala igen, det var längesedan nu.
Tack för en trevlig kommentar!//GöranR

Svara

2019-08-03 09:21   Tomasz

Det är bara att inse att så fort man tagit en bild så har man gjort fel, i någons ögon.
Fotografering är inte för den som är rädd att göra fel, som tur är finns det många modiga.

Ha det gott! /Thomas

Besvara

Svar från gorred 2019-08-03 18:15

Jo risken är stor. Det finns många med starka åsikter om vad som är rätt och riktigt och fel. Men man måste följa sitt eget hjärta och inte bry sig om alla andras åsikter, helt sant!
Hälsningar//GöranR

Svara

2019-08-03 10:44   Wolfgang

Du har gjort ett bra försök att skapa ordning i diskussionerna, men med all respekt åndå lite för kategoriskt enligt min smak. I min fotoförening www.ffim.se är vi 110 medlemmar. Udda veckor träffas vi och har ett spikat program, jämna veckor kaffemöte med diskussioner. Vi har dessutom grupper som gatufoto, porträtt, landskap etc som träffas för utflykter och bildredovisning. Oftast är vår lokal bokat av grupperna mellan 3-5 gånger per vecka. Vi har omväxlande fotoutställningar i vår lokal och har även haft offentliga utställningar i Malmö och senast i Tyskland. Alla medlemmarna har den slutliga bilden som sitt intresse, förstås, men det hindrar inte att man är intresserad av kameror och tekniken och av "vägen till den bilden". Vi har även några medlemmar som sysslar med "Ädelförfarande" (t ex gummitryck, våtprogressen, cyanotopy, saltpapper). Det är gamla processer och glädjen består inte bara av den slutliga bilden utan även av arbetet med den långsamma processen. Vänligen Wolfgang

Besvara

Svar från gorred 2019-08-03 18:13

Tja, mest var det reflektioner där jag försöker raljera över hur diskussionerna går i fotokretsar, framförallt på nätet. Där finns det väldigt många "förståsigpåare" som alltid vet bäst, och diskussionerna brukar snart urarta enligt mina något ironiska tankar här ovan.
Men som jag skrev finns många alternativ, där inte minst fotoklubbarna och våra fotofikor som jag ibland berättar om är goda exempel, och det är de alternativen, plus en uppmaning till mångfald och tolerans som är mitt egentliga budskap.
Vänligen//GöranR

Svara

Wolfgang 2019-08-03 22:46

Jag håller helt med Dig, Göran!

Svara

2019-08-06 19:35   Anders F. Eriksson

Huvudsaken i alla såna här diskussioner är att jag har rätt och du har fel! :D

Besvara

Svar från gorred 2019-08-06 21:52

Precis så är det alltid; jag har rätt och du har fel, precis som du skrev ;).
//GöranR

Svara