Bilder, berättelser och tankar från vardag och fest i mitt liv.

En hundpromenad på Billingen

Skaraborgs län finns inte längre, i alla fall inte som administrativ enhet, uppslukat av Västra Götaland som det blivit. Som påtagligt begrepp och som faktisk företeelse är det emellertid levande i alla rättrogna skaraborgares sinne. I Skaraborg finns inte bara mångtusenårig historia utan också en fantastisk natur, där flera platåberg bryter av mot jordbrukslandskapets slätter vilka norrut övergår i storskogen, den tidigare direkt ogenomträngliga och mytomspunna Tiveden.

Ett sådant platåberg är Billingen, vid vars fot staden Skövde ligger. Berget består av sedimentära bergarter som avlagrades för en 500 miljoner år sedan. Bergarterna är i lagerföljd urberg, sandsten, alunskiffer, kalksten, lerskiffer och trapp (diabas). Kalkstensbrytning för cementtillverkning har skett sedan länge och urholkar fortfarande området sydväst om stan, tidigare Gullhögens Bruk, numera Cementa.

Eftersom Billingen alltså är ett platåberg med diabas som hätta har berget en platt och näringsfattig "topp" med natur som präglas av mossar och urskog, vilket skapar förutsättning för en närmast norrlandsliknande natur, med bland annat möjlighet att hitta hjortron på Blängs Mosse.

På toppen av Billingen, precis ovanför stan ligger ett rekreationsområde, Billingehus, med promenadstråk, skid- och löpspår, små sjöar och tjärnar som man kan fiska i eller bara vara ute i närbelägen och lättillgänglig natur.

Som född och uppväxt i Skövde ligger Billingen mig varmt om hjärtat, och jag hälsar på ibland, min bror och min mor bor fortfarande kvar. Eftersom familjen numera är en sk hundfamilj blir det nästan ofrånkomligt att vi tar med oss våra fyrbenta familjemedlemmar och går ut i skogen uppe på berget.

Åsbotorpssjön, en liten tjärn med klart vatten och i perioder (dock ej nu, tydligen) ett rikt fågelliv. 

Och delar av familjen med respektive husse och matte. Märkligt att se hur väl hundarna kommer överens trots skillnader i ras, kynne, storlek och erfarenheter (från vänster och framifrån en liten ettrig foxterrier, den jättelika vita herden/schäfern och min labradoodle).

Det är lugnt och rogivande att vara ute i naturen så här, även om den ligger nära stan och inte är så vild. Det märks på hundarna också att de mår bra. Och man glömmer nästan att fotografera, egentligen blev det inte så mycket mer bilder än så här. 

På återseende//Göran

Inlagt 2019-07-13 15:49 | Läst 2102 ggr. | Permalink


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Hej Göran.
Det er ikke kun hundene der socialiserer, det giver også lidt til ejerne. Det blev dog et meget fint dokumentarisk foto - gillas.
Med mange venlige hilsener fra Erik.
Svar från gorred 2019-07-14 20:47
I allra högsta grad! Tack Erik!
//GöranR
Ser fantastiskt vackert ut! Både bilder o text visar att du gillar området :-), hälsningar/Björn T
Svar från gorred 2019-07-14 20:49
Tack Björn. Det är ju mina barndoms trakter, de kommer närmare hjärtat ju äldre jag blir. Och berget Billingen är spännande.
//GöranR
Å så tappningskatastrofen på Billingens nordspets! :) /B
Svar från gorred 2019-07-14 20:52
Jo om du menar den Baltiska Issjön för 12-15000 år sedan, så ser man vilken betydelse ett litet västgötaberg kan ha ;).
Faktiskt, som jag skrev här ovan, berget Billingen och trakten här runt omkring är i allra högsta grad spännande ur många synpunkter, geologiskt som historiskt inte minst. Och vackert!
//GöranR