Tuff årstid
OK att solen skiner, och att det börjar bli plusgrader dygnet runt, och våren är på gång, men just den här perioden är ändå tung, i mina ögon.
Gräset är brunt, träden är nakna, förra årets blommor ligger utslagna och vissnade i rabatten och fastän solen skiner är det brunt, grått och tråkigt förutom att det är dammigt överallt, som om det låg en hinna av damm över allting.
Årstiden just nu känns som limbo mellan något som varit, utan att man är riktigt säker på att det kommer något nytt. Även om vi vet.
Men förhoppningsvis går det över, som det brukar. Jag längtar till tiden då det börjar grönska. Det är då man börjar leva upp igen.
På något sätt var det nästan lättare i norra Sverige, när jag bodde där. Där var det snö hela våren, vitt och glänsande i solskenet - vårvintern! Sen var det liksom som naturen bara tog ett andetag så försvann snön och det började bli grönt, och så var sommaren på gång. Den här gråa och dammiga perioden var befriande kort.
Så det blev en promenad på Djurgården idag i det vackra vädret. Mycket folk ute och gassade i solen, på promenadvägarna, vid kaféerna, och köerna för fika och förfriskningar var långa.
Fast det är ändå gott att solen skiner. Och vi får inte förlora hoppet.
På återseende//Göran
Hälsn!
//GöranR
Positiva stunder.
Gun-Inger
Hälsningar//GöranR
Och jag tror att sådana känslor ändras med stigande ålder. Har inget minne av att man brydde sig nåt nämvärd vid yngre år.
Det är väl bara att stå ut, ta väl hand om alla ljusare stunder och att försöka att inte bry sig för mycket.
Det perfekta finns nog inte, är det inte mygg,fästingar och solsveda så är det kallt blåsigt, grått och lera.
Bättre vara ute på hal is å ha de´ glatt än att gå i lera å sörja! som han sa,Robban B
Mv/G
Men det går över. Snart slår det gröna ut och livsandarna väcks.
Och Robert Oskar B hade mycket bra att säga!
Ha det//GöranR