Bilder som "gör jobbet"!

Besök på Fotografiska idag, tillsammans med en massa andra människor som kommit på samma idé. Som vanligt bra utställningar, framförallt Anton Corbijn, som jag har ett gott öga till sedan tidigare. Hans porträtt, eller snarare bilder av rockmusiker är väldigt starka, väldigt uttrycksfulla och fantasifulla och fjärran från "vanliga" porträttbilder. Skärpan är inte alltid spot on, mycket igensotade partier och hög kontrast, men det är fantastiska bilder, bilder som trots ibland alltså principiellt tekniska tillkortakommanden  verkligen griper tag i en. Exempel på detta var bland annat bilder på Rolling Stones, men också en bild på Ulf Lundell, där skärpan låg på bakgrunden och han alltså var suddig, men ändå en underbar bild. Sen är jag ju så gammal att de flesta av dem som han porträtterar tillhör mitt liv ända sedan jag var ung, musik jag lyssnade på och fortfarande lyssnar på.

Det fanns en annan utställning där också, bilder som följde en kvinnas kamp mot cancer, en slags dagbok som blivit illustrerad av fotografer som hon kände sedan tidigare. Det här är också starka bilder och det var lite svårt att säga att det är "fina" bilder, eller "bra" bilder - jag visste inte riktigt hur jag skulle uttrycka mig när jag pratade med kvinnan och en av fotograferna som var där. Men, när jag sa att bilderna "gör jobbet" var vi överens, dvs att bilderna förmedlade den rädsla, ångest och förtvivlan som fanns i situationen, men också hopp och förtröstan till slut. Och precis det uppfattade de som att projektet ville visa, och då hade nått fram, vilket var precis det som jag upplevde. 

Den här bilden ur boken och från utställningen, dvs min bild, är inte bra. Frågan är om den ens "gör jobbet", men jag tar med den för att visa exempel på hur man löste situationer ur ett fotografiskt perspektiv. 

Och det här är alltså Carina Persberg vars kamp det handlar om,  med en av fotograferna. En ytterligare aspekt var att generationsskillnaderna mellan fotografen här och Carina, som i sin tur är jämngammal med den andre fotografen (som alltså inte är med på bilden här), alstrade spännande aspekter på hur situationerna skulle gestaltas. 

Det här är verkligen bra, och gripande - gå och se detta!

Så det här med bra bilder är inte lätt! Ibland finns det så mycket mer i bilden som förmedlas; känslor, miljöer, tidens gång...

Och avslut med en räksmörgås och en vegetarisk dito i kaféet, med ett lite annorlunda stuk - smörgåsen serverades med det som skulle vara ovanpå liksom bredvid, med brödet för sig. Fräscht och gott. 

På återseende//Göran

2016-11-05 21:17   Margareta Cortés

Låter som intressant utställningar, dags att bege sig dit igen då, fast jag väljer säkert en dag då inta så många är lediga. 😀 en räkmacka där är en förträfflig avslutning.

Besvara

Svar från gorred 2016-11-05 21:46

Det är intressant! Och värt besök. Men förstås, bättre att välja en annan dag, även om det faktiskt alltid verkar vara mycket folk på Fotografiska, och att faktiskt lokalerna sväljer en stor mängd människor. Det är väl köerna i kaféet som blir jobbiga...
//GöranR

Svara