Det är bättre nu.

Det är ju skid-VM på gång, i Falun. Och jag fastnade framför TV'n och sprintstafetterna. Vi tenderar ju att ta sådan här underhållning för given, men det är betydligt lättare att se skidor på TV nu än när jag var liten.

Jag är uppväxt med Sixten Jernberg och Assar Rönnlund och grabbarna. När de exempelvis körde 3-milen och 5-milen satt man och tittade på ett tomt skidspår länge och länge,tills det till slut kom en skidåkare och körde förbi, och sedan var det tomt igen tills nästa dök upp. Mellantider och placering underloppet var det inte heller jättekoll på, om jag minns rätt. Men det var intressant ändå, och man satt som klistrad. 

Det har hänt mycket sedan dess. Det finns flera skidstilar och en mängd olika nya grenar och stafetter; klassiskt kontra fristil, sprint kontra distans bara för att ta några exempel. Och man åker kortare slingor, skidåkarna syns oftare och under hela banan, det är järnkoll på mellantider och placeringar - längdskidåkning har blivit en publiksport av rang. Och det är synnerligen spännande att delta, som åskådare, alltså. Dessutom är det ofta trevligt snack i studion och ute på arenan. Underhållningsvärdet är högt, vilket uppskattas. 

Och den lilla snön som föll igår kväll har värmts bort idag. Är våren på väg, eller? Fåglarna tror nog i alla fall så, de kvittrar som om våren redan var här. 

Helt andra spår, undrar vad. Och från en annan säsong, hittade bland annat den här när jag satt och  bläddrade bland mina bilder. 

På återseende//Göran