Utsikten från en bastu
Bastun tjänar många syften. Det är naturligtvis först en badstuga, där tvagningen och rengöringen är en av huvudsakerna, och man känner väl sig aldrig riktigt så ren som man gör efter en bastu. Men bastun är också där man samlas, där man pratar, där man delar dagens händelser och erfarenheter – ett ställe och en stund för samvaro, diskussion och eftertanke. Bastun är både en process, något som man gör – tillsammans eller själv – och också ett avslut. Man rundar av med bastun; efter dagens arbete, efter jakten, efter fisket eller bara för att vända blad i dagens aktiviteter.
Den här bastun finns i Tjuonajokk, en fiskecamp alldeles där Kaitumälven börjar. Framåt kvällningen kommer fiskarna hem efter sin dag på älven eller ute på sjön, frusna eller svettiga (beroende på vädret) och oftast fullsmetade med Djungelolja och andra insektsrepellerande medel som alla delar det faktum att man blir förfärligt kletig. Bastun blir den självklara samlingspunkten för många, innan bestyren att ta hand om dagens fångst börjar.
Kaitum ligger vid foten av fjällen, mellan Kiruna och Gällivare. Älven är en av de sista orörda älvarna och just uppe vid Kaitumsjön, där älven i princip börjar, är harr- och öringfisket magiskt. Utsikten är också magisk, där man ser Kebnekaisemassivet i bakgrunden som fond till sjön. Den här vyn är så mäktig och nästan andäktig, samtidigt som den är rogivande, och den förstärker på så sätt bastuns allmänt vederkvickande effekter. Man mår riktigt bra när man avslutar fiskedagen med en bastu här.
På återseende//Göran
Med vänlig hälsning, Peter
//GöranR
//GöranR