Det där med trädgård

Vill du vara lycklig en dag, skaffa dig en flaska vin. Vill du vara lycklig ett år, skaffa dig en kvinna. Vill du vara lycklig ett liv, skaffa dig en trädgård. (Kinesiskt ordspråk)

Jag har alltid varit kluven till det där med trädgård. OK visst njuter jag av trädgården, att vistas i, att sitta på altanen och njuta av grönskan och fågelsången. Men sen ska den ju skötas också; rabatterna ska planteras, de ska rensas, gräsmattan ska klippas, buskarna i häcken ska trimmas, ni vet, i alla fall ni som har trädgård. Och hittills har det varit mer av plikt , nåt jag gjort för att jag måste snarare än att jag velat, eller ändå nåt åt det hållet. Så därför har min trädgård blivit som den blivit; lättskött, ingen genomarbetad trädgårdsarkitektur. Och faktiskt lite tråkig trots sin grönska. Men innerst inne har det ändå funnits någon slags tjusning med trädgårdsarbetet, ett trädgårds- och odlingsintresse, även om det har legat djupt. Så nu när jag med ålderns rätt har fått mer tid över, har också trädgårdsarbetet fått en annan mening, lite som i ordspråket ovan (jag har redan vin i skafferiet och är lyckligt gift sen flera år).  Nu kan jag uppskatta att gå omkring och pyssla, köpa nya perenner och fundera ut var jag vill ha dem, njuta av att klippa gräset - se det som en stund av total avkoppling och glädjas åt resultatet. 

Egentligen har intresset funnits där, som en önskan att odla, att stoppa ner händerna i jorden och smula den mellan fingrarna. Och jag har drömt om att kunna plocka upp mina egenodlade grönsaker, att gå ut och hämta ett kok potatis från egen täppa... Så, i höstas gjorde jag i ordning några pallkragar, fyllde dem med jord och nu i våras satte jag ner några olika frön i en och potatis och lök i en annan. Långsamt har det sedan kommit upp små gröna blad, de har vuxit och idag, när jag vattnade pallkragarna såg jag till min oförställda häpnad och glädje att under några av bladen det lyste rött, av små runda liksom bär eller frukter. 

Det här är alltså min första skörd. En (egentligen flera stycken) rädisa (rädisor)! Jubel! Och så god, sötare än de köpta, inte så sträva och beska som de kan vara. Det är så här det alltså ska vara. Och så roligt att bli belönad, jag trodde ärligt inte att det skulle bli något av de pyttesmå frön som jag pillade ner.

Nu är det perennrabatten som står på tur, plus lite andra trädgårdsprojekt. Och det är ju tacksamt att fotografera i en trädgård, tänk bara på alla humlor och andra djur. Vi får väl se.

På återseende//Göran