När man får oväntat besök

är det inte alltid Gevalia man tänker sig bjuda på. Ibland är myror eller små marklevande insekter betydligt intressantare, tydligen.

Återigen besök av gröngölingen, som jag faktiskt sett tidigare även om det var ett tag sedan. Ändå roligt, den är ju så spektakulär med sin storlek, sina färger, och att den inte är så trädtrummande fastän den är en hackspett, utan söker sin favoritföda, myror, i marken. Dessutom gillar den trädgårdar av allt att döma.

Uppenbarligen en hane, vilket man kan se på det röda strecket under ögat. Honornas är enfärgat svarta. (Rättat jämfört med tidigare inlägg/G). 

Med sällskap av den lokala koltrasten.

På återseende//Göran