Pool - dvs trädgårdsbassäng

Här där jag bor hör man på dagarna barnens glada skrik och rop, och så hör man upprepade plask, med ännu mer glada skrik och rop. Och gråt! Grannarna, flera av dem har skaffat pool, eller olika sorters bassänger där barnen badar. Perfekt som vädret ser ut nu och har sett ut. 

Själv har jag inte sett något direkt behov av bassäng eller pool i trädgården.

Däremot har jag funderat över fåglarna, och humlorna. De behöver ju också svalka sig. Och dricka. 

Så, jag har skaffat en bassäng till dem. Jag hittade en väldigt trevlig modell när jag skaffade skiffer till en uteplats, ett extra "rum" i trädgården att ha en kafémöbel på och dricka kaffe på mornarna under äppelträdet när klimatet tillåter.  Hittills har jag inte sett det nya fågelbadet användas, på sin plats i stenpartiet, men det är så nytt. 

En liten tanke emellertid; det finns katter i grannskapet. Ibland springer de in hos oss, på vår tomt. Jag vill helst inte att jag underlättar för dem att bejaka sin naturliga jaktinstinkt. Vi håller tummarna för att så inte ska ske. 

En bra plats i stenpartiet, med stenar i för småfåglar och insekter. 

Och så här blev uteplatsen. Det kommer att växa gräs mellan plattorna, som i gamla utekaféer.

På återseende//Göran 

Sommarsymbol

Det finns få saker som är så laddade med begreppet sommar för mig som smultron. Bara att tänka på smultron manar fram känslor av sol och värme, den speciella sommardoften man kan känna, särskilt efter en regnskur då solen börjar värma igen, och dikeskanterna där smultronen brukar växa. 

Smultron har en speciell smak också, lite sötare men ändå dovare och jordigare jämfört med exempelvis jordgubbar. 

Nu går det ju att odla smultron i trädgården, det funkade inte förut. Så nu växer det smultron lite varstans i trädgården här; i perennrabatten, under rosenhäcken i vardande och i stenpartiet.

På återseende//Göran

En liten egen fotofika i Uppsala

Så blev det att ärende norröver sammanföll med första lördagen i månaden, varför jag svängde in till Uppsala och hittade till kafé Fågelsången för en fika. Och det var bara jag där, dvs inte bara, ganska många andra människor också, men inga fotograferande sådana. Och visst brukar det ju vara fotofika då?

Men nog för tidigt på säsongen. Så det blev en fika i alla fall för egen del - de är bra på det där på Fågelsången och till och med någon bild.

Men vi ser tiden an. Säsongen är i antågande.

På återseen de//Göran 

Tankar från altanen

Jag tycker om värmen. Jag tycker det är skönt när det är varmt. Allt blir så mycket enklare på flera sätt. Det kan vara lite svårare också, men det positiva överväger.  

Man orkar inte så mycket, och får inte så mycket gjort. Nå, än sen då? Då får man väl låta bli. Och så måste man dricka mycket, helst vatten, och det är ju aldrig fel, ändå. Man svettas, men gör det nånting, egentligen? Och man svettas mindre om man saktar ner.

Man måste inte alltid sträva. Man kan sitta ner och ta det lugnt också. Och anpassa sig efter vad som gäller. Men, det verkar som vi inte accepterar värmen, vi vill kunna leva som vanligt och göra allt det där vi brukar göra. Samtidigt, just vår anpassningsförmåga är ju i stort den förmågan som hjälpt människosläktet att överleva, i de mest skiftande miljöer. Så då borde vi väl kunna anpassa oss nu? Eller går det för fort?

Jag njuter av att kunna gå in och ut, kunna sitta stilla på altanen, läsa och titta på blommorna och humlorna, lyssna till surret och bara ta det lugnt. Och äntligen har vi ju en sådan där sommar som vi alla drömt om. Eller hur?

På återseende//Göran