Tema 167: Lokal (31/365)

Först en reflektion som snarare är en truism, dvs en självklarhet per definition: När man har med sig kameran oftare, tar man mera bilder! Kanske ointressant, men ändå ett faktum, som är väldigt tydligt, om man inte förut hade med sig kameran jämt!

Med utgångspunkt att samla på sig bilder som täcker upp leverans till Fotoutmaningen 2014 har jag nu mer eller mindre alltid kameran med mig. Och det blir mer bilder. Och jag tycker faktiskt att jag hittar några stycken pärlor, lite av och till, som jag definitivt inte hade hittat om jag inte hade haft kameran med mig, vilket hade varit fullt möjligt tidigare - om ni förstår vad jag menar. 

Besök på Nacka Forum idag gav till exempel den här bilden, som får illustrera begreppet Lokal, tema 167, som då blir inlägg 31 av 365.

Lokal är ett mångfacetterat begrepp. Det kan vara ett större eller mindre rum, men också ha en vidare betydelse. Att gå på lokal kan vanligt tolkas som att gå på restaurang, och nu, när restaurangerna ser så annorlunda ut, är lokaliserade annorlunda kan man se en sådan lokal i en annan lokal, som exempelvis här, Nacka Forum, som kan sägas vara en helt annan sorts lokal.

Bilden är alltså tagen i Nacka Forum, i Nacka utanför Stockholm, den 4.februari 2014. Olympus OM D E-M1 med Leica Summilux DG 25mm/1,4,  1/15sek vid f/4,5, ISO 200.

Läs mer om Fotoutmaningen 2014, se flera bilder och teman genom att klicka på bildlänken hör bredvid.

På återseende//Göran

Tema 334: Uppåt Väggarna (28/365)

Promenad på stan. Kameran med, förstås. Hittade egentligen inte så mycket att fotografera, förrän jag kom fram till Kulturhuset, då jag såg något som fångade mitt intresse. 

Inlägg nummer 28 i Fotoutmaningen 2014, på temat Uppåt Väggarna. Bilden tagen den 3.januari 2014, i centrala Stockholm således.

Olympus OM D E-M1 med Lumix G Vario 12-35/2,8. 1/15sek vid f/7,1, 30mm och ISO 200.

Det ser vådligt ut, men är naturligtvis fake; "Erika och jag", klättrande karaktär på fasad. Av Carola Grahn för Rå, på uppdrag av Lava.

På återseende//Göran

Tema 76: Gatukonst (1/365)

Temanummer 76 "Gatukonst" i fotoutmaningen 2014: 365foton.se. Bilden är tagen onsdagen den 22.januari, i Torrevieja på Costa Blanca i Spanien.

Mitt första inlägg i den här fotoutmaningen!

Månne återvinningen går bättre så här? Den blir i alla fall roligare.

Vill ni se och läsa mer om den här fotoutmaningen, kolla årets alla teman etc, så klicka på bildlänken här till höger 365foton.se.

På återseende//Göran

Gatufoto. Eller?

Jag är kluven när det gäller gatufoto. Jag tycker i och för sig om att sitta på café och titta på gatulivet, på människor och på vad som händer, och jag tycker om att fotografera och dokumentera, men jag känner mig direkt obekväm med att fotografera människor jag inte känner. För att citera gruppen här på Fs: ”… avbildar speciella och mänskliga situationer i det offentliga rummet som hör till tiden eller kulturen. Dina bilder innehåller människor, för dig okända personer, gärna ur vardagen, interagerande och frysta i ett ögonblick som inte ögat hinner uppfatta.” Jag köper det i någon mån, men har svårt att riktigt leva upp till det. Men det betyder också att man tar bilder på det som sticker ut, som är annorlunda eller intressant på annat sätt, och då blir jag än mer kluven. Blir det inte risk att det blir en freakshow då? Och, jag skulle inte vilja bli fotograferad utan att bli tillfrågad, även om jag stack ut, eller såg annorlunda ut eller så. Och varför alltid svartvitt? De stora mästarna förstås, men de hade ju egentligen inget val. Det har vi ju nu, men jag ser ändå nästan bara monokroma bilder så fort etiketten finns med.

Med dessa tankar i huvudet satt jag idag på ett trottoarcafe på en av de större gatorna här i Stockholm, på bästa rusningstid för människor på väg. Jag hade kameran med mig, en tämligen liten och nätt sådan (Olympus OMD E-M5) med ett pannkaksobjektiv 20mm (alltså 40 mm relativt sett dvs ungefär motsvarande ett vanligt normalobjektiv) och tittade på folk. Till yttermera visso går skärmen att fälla ut, så jag kunde ta kort så att det såg ut som om jag tittade på bilderna på minneskortet. Väldigt diskret, alltså.

Det var massor med människor som gick förbi. Sett till mina anonymitetstankar tog jag först kort på folk nedom ansiktet, med en idé om att kolla olika stilar, hur folk går, hur de ser ut etc. Sedan funderade jag över att dokumentera alla som gick och använde mobiltelefoner, eller olika transportsätt förutom att gå, eller alla hundar, eller väskor... Och sen tog minneskortet slut.

Och min dricka var slut, så jag reste mig för att gå, och upptäckte att jag hade haft väldigt trevligt. Och det var kul att titta på alla bilderna sedan i datorn. Och en del blev faktiskt svartvita. Så kan det alltså bli. Det kanske ligger nåt i det där med gatans teater i alla fall, även om jag ändå undrar hur intressanta mina bilder kan vara för andra.

På återseende//Göran