Fotofika, igen – en vändning
Det blev fotofika idag. På Gustafsviks Levande Ljus och Café i Gnesta, ett faktiskt riktigt gulligt ställe, med bra fika – suverän räkmacka inte minst - och en liten presentbod där man bland annat kan köpa hemgjorda ljus.
I de trevliga rummen, möblerade och inredda med olika möbler och detaljer från olika (närliggande) tidsepoker kunde man nästan sitta med förskrivet säkerhetsavstånd, och ändå nå fram till varandra. Och diskussionens vågor gick höga. Det inbitna Fujigänget hade fått korn på en ny kamera, en Sony som av allt att döma fick det att vattnas i mungiporna (se i övrigt en annan, tidigare blogg här).
Själv är jag faktiskt inte intresserad. Jag har bestämt mig för att den utrustning jag har duger och får duga. Mina bilders eventuella kvalitet hänger inte på mina kameror och mina objektiv.
Men det var roligt. Och jag hade förstås med mig kameran, vilket jag inte haft på ett tag. Jag har upplevt nån slags pausande i fotograferingen, nästan som en leda där jag inte känt samma behov av att fotografera som förut. Det har varit tankar av närmast existentiell valör, typ vad tjänar det till, vad ska jag göra med alla mina bilder, och är de förresten nåt att ha, egentligen, vadan och varthän och meningen med livet så att säga. Jag vet inte om det har att göra med situationen i världen i övrigt, pandemin, att alltid behöva känna grad av rädsla för att bli smittad, att hela tiden behöva se sig om över axeln liksom, eller det här med konspirationsteorierna som ledaren för ett av världens mäktigaste länder hänger sig åt, eller att det här med att resa och göra allt det som fortfarande står på listan är kört för åtminstone den närmaste framtiden…
Istället för att fotografera har jag tillbringat tiden med att slöjda, att göra skärbrädor (och annat) i min snickarbod i garaget. Här har det funnits en ro i att skapa, att forma, slipa och såga och kolla på Youtube för tips och tricks (och dregla över alla de verktyg jag vill ha men inte har).
Så det var väldigt trevligt att träffa det här södra fotogänget igen, ha kameran framme, ta de här ögonblicksporträttbilderna och delta i diskussionen. Till och med så jag tog fram kameran efteråt och tog lite bilder på omgivningen.
Jag kommer att fortsätta göra mina skärbrädor. Men jag kommer att ha med mig kameran igen, åtminstone lite oftare är på sistone.
På återseende//Göran
/MA
Ha det bra!//GöranR
//GöranR
//GöranR
/B
//GöranR
En blir allt lite brydd emellanåt över bristen på solid gemenskap. Några av oss har det väl ganska bra som bor i närheten av stora befolkningscentra och kan ta 48:ans pendeltåg smidigt ut till Gnesta för en fika när andan faller på.
Och ett visst mått av social gemenskap går ju att ta för sig av via ett annat sorts nät än SL, men det slår väl aldrig en fika med goda vänner - Förutsatt att en vågar trotsa det förb*****e coronaviruset då.
Sen har vi ju de stackars vilsna själar som bor i förskingringen då. Där enbart vita fläckar gror på kartan och det är markerat att "Here be dragons"
Där finns inga fotoklubbar, endast ett fåtal likasinnade och möjligheterna till gemenskap är minst sagt begränsade:)
Just därför är det ganska skönt att få stå där med näsorna tryckta mot rutan och kika in i stugvärmen ibland och få känna doften av kardemumma, kaffe och kanelbulle.
Allt gott!
//Morgan
Jo, det är alldeles sant att den sociala gemenskapen i det verkliga livet är viktig, jag märkte det inte minst nu, när jag åter deltog i det här med fotofika, efter en tids frånvaro, då jag inte heller fotograferat särskilt mycket. Att delta i det fotografiska samtalet gav på nytt näring till mitt intresse, och bara det att umgås i trevliga lokaler med människor som delar intresse, om än inte nödvändigtvis åsikter, är stimulerande, andra nät, eller SL, kan aldrig slå det, helt rätt. (Det där med kardemumma, kaffe och kanelbullar gör sitt till också 😎)
Men , det kommer inte av sig själv. Det fordras att man organiserar sig. Och det går, men inte bara sådär.
Under tiden är jag glad över att kunna sprida lite glädje och blinkar av gemenskap med mina bilder och små berättelser. 😊
Ha det du också!//GöranR
Jag sitter ju också ganska solitär långt ute i norrländska förskingrigen, och nu så här på hösten skulle jag kunna tänka mig att åka ner till Hufvudstaden med snabbtåget en eller ett par dagar för att få va med på ” Tårtan” och om möjligt kombinera det med ett besök och ev närvaro nå nästa LP-foto auktion som beräknas gå av stapeln mitten av oktober.
Jag har skrivit denna ide även på en av Bengt Björkeboms bloggar...men han har kanske inte läst det - vill väl inte tro att han inte velat svara mig. Är ”Tårtans” fotofika (i Gnesta.?) alltid på onsdagar? Kanske svårt att kombinera med LP-foto Auktion som brukar hållas en viss lördag....
Ha det gott och fortsätt blogga!
mvh
/B
Så vi får väl avvakta och se om Tårtan, dvs i Stockholm, kommer igång igen. Möjligen kan det bli svårt, den sociala distansen är svår att hålla där, tyvärr. Och de allra flesta av deltagarna tillhör ju åtminstone nån slags riskgrupp 😎.
Tack i övrigt för en trevlig kommentar! Ha det bra//GöranR
När det gäller LP-fotos auktioner, vet du eller nån därnere i trakterna (gärna Fs-medlem) lite mer om dom auktionerna ? Bengan verkar ju ha handlat där ibland...? Har du handlat av dom/bevistat en auktion någon gång??
Ha en fin fotosöndag!
/B
Kanske göra en förfrågan i FORUM här på Fs? Finns säkert de som både vet och mer än gärna skulle dela med av sitt vetande 😊.
Ha det//GöranR
Jag har tagit ditt goda tips till mig och startat en tråd i Fs Forum...
Få se vad det ger!
Ha det bra -
/B