Att samla. Och rensa ut!

Utan att vara nån direkt hoarder visar det sig ändå att saker och ting av någon anledning samlas hemma hos mig. Man prenumererar på en del tidningar och plötsligt så har man digra samlingar, det blir högar med tidningar överallt. Och så kommer det en dag i en samlares liv när man måste rensa ut, när det inte längre finns någon plats att lägga nya tidningar på och man inte längre kan med att samla i lådor på vinden till garaget.

Och det är alltid intressant. Man måste ha gott om tid. Plötsligt hittar man artiklar som man vill läsa, intressanta artiklar som tester av de kameror man har, som oaktat man haft kamerorna ett tag och lärt sig hur de fungerar och kommit till rätta med eventuella egenheter, måste läsa, dels för att se vad man tyckte om dem, dels vill få sin nöjdhet bekräftad. Och apropå det, många kritiker klagar ofta över på- och avstängningsknappen, om den exempelvis sitter så att man inte med samma hand som man bär kameran i en och samma rörelse kan slänga upp kameran till ögat och samtidigt sätta på den…  Om man måste använda andra handen för att sätta på kameran, i den rörelsen, så är det inte bra.

Och jag tänker – eftersom jag sett det flera gånger tidigare; spelar det verkligen nån roll? Och är det verkligen nåt att skriva om i en seriös recension?

Och så går tiden, jag rensar undan, fastnar lite här och där och det tar tid. Och jag blir sittande. Ända tills jag ruttnar på det hela, samlar ihop alla buntarna, vräker ner dem i påsar och bär ut dem till bilden för vidare transport till nån lämplig destruktionsanläggning.

Och allt man vill veta, och som står i tidningarna, finns ju på nätet idag .

På återseende//Göran

Hoarder: Samlare, kollektor. Används gärna med en negativ klang, när samlandet har gått överstyr och man börjar titta efter möjliga diagnoser.

2019-07-17 21:27   Erik Madsen

Hej Göran.
Det kender jeg godt til, jeg abbonerer ikke på noget mere. Jeg støder af og til på test af mine kameraer på nettet og så får jeg det lige som dig. Jeg skal lige se, hvad de giver plus og hvad de giver minus for. For det meste er det pjat og pjank.
Med mange venlige hilsener fra Erik.

Besvara

Svar från gorred 2019-07-18 16:32

Jo, och allt man vill veta finns på nätet. Ha det bra//GöranR

Svara

2019-07-17 23:40   Khalad

Instämmer, man fastnar lätt! Det krävs nästan att man tröttnar, precis som du säger, och hivar ut allt :-) / Björn T

Besvara

Svar från gorred 2019-07-18 16:33

Efteråt ändå lite skönt, känns städat liksom och hanterligt, igen.
//GöranR

Svara

2019-07-18 00:09   Mats Axelsson

Jo, men det är gott att ha i näven och bläddra innan man glömt var det ligger någonstans.
/MA

Besvara

Svar från gorred 2019-07-18 16:35

Javisst är det nåt visst med ett riktigt magasin, att bläddra i och hålla i näven, håller med dig helt klart. Men när det blir för mycket så, och jag har ändå aldrig haft tid att sitta och botanisera för mycket i tidningshögarna...
//GöranR

Svara

2019-07-18 10:57   gunte

Usch ja..känner igen mig..inför flytt och husförsäljning 2014 fick jag besöka återvinningen med ett 50 tal årgångar av Foto och Aktuell Fotografi prydligt uppmärkta i tidskriftsamlare, det sved...
Mv/Gunte..

Besvara

Svar från gorred 2019-07-18 16:38

Nån gång har jag också gjort så, organiserat och haft fullständiga årgångar. Men de är ju inget värda längre, och själv har man tyvärr aldrig tid att bläddra i dem. Och flytt är en effektiv orsak att städa undan...
//GöranR

Svara

2019-07-19 14:42   Annelie Worgard

Så tänkvärt du skriver, och så märkligt fort det går för högarna att växa på sig igen. Minns när barnen var små då var Vi föräldrar den tidning som man samlade på sig....och ibland läste. Senare insåg jag att mycket av det jag läste gick senare i nästintill kopia-repris för andra nya föräldrar. Kanske är det så med foto också :) . Jag tänker nog att allt jag behöver finns på nätet idag....men ibland är det skönt att gå iväg från skärmen o ch läsa.

Besvara

Svar från gorred 2019-07-19 21:41

Tack Annelie. Känner igen det där med Vi Föräldrar. Och Allt om Mat! Jag har ett nummer kvar av Allt om Mat, julnumret från 1974, ett recept på vörtbröd. Annars är det som du säger upprepning och allt finns på nätet.
Men jag fortsätter att prenumerera, åtminstone på fototidningarna, där är det oftast nånting nytt, och så har man nåt att hålla i händerna. Men så går tiden, och man får rensa igen...
//GöranR

Svara