Ren dokumentation - mest för eget bruk
Ofta, eller ibland, tar man bilder som vänder sig till viss publik, bilder som kan te sig tämligen meningslösa för alla andra som inte har någon koppling till bilden. Det kan vara dotterns fotbollsmatch, barbershopkörens vårkonsert eller repetition, men det kan också vara dokumentära bilder från situationer, resor eller liknande. Bilden kan i och för sig vara bra i sig, bra färger, skärpa etc, men för att den ska lyfta och inte bli en tråkig bild bland alla andra krävs något mer, kanske till exempel "the descisive moment" eller motsvarande.
Emellertid kan en sådan här bild upplevas väldigt positivt av sin publik. Det kan också hjälpa att den ingår i ett sammanhang, eller i en serie bilder som beskriver ett skeende. Överhuvudtaget kan det vara svårt, hur bra bilden än är, att se enstaka bilder. I en serie blir inte sällan den totala summan större, liksom.
Jag har nästan alltid kameran med mig när jag går ut nånstans. Många av de bilder jag tar blir som en slags dagbok, fysiska minnen av plats, tid och omständigheter i övrigt. Ibland lirar bilderna med hur jag tänker och känner i ögonblicket, men oftast blir det bara platt minnesdokumentation. Ändå har jag märkt, när jag tittar tillbaka på sådana bilder att jag berörs, jag minns och kommer ihåg mer än vad bilderna förmedlar; lukter, känslor etc.
Kafélivet till exempel. Kände samhörighet med mannen här ovan som gjorde ungefär som jag, dvs kom och fikade, satt länge och vårdade en kaffe och tittade på folk och funderade....
Han som har hand om det på det här fiket - behövs inte längre så många ord för att jag ska få det jag vill ha
Folkvimlet på strandpromenaden en vanlig förmiddag. Med palmernas skugga i förgrunden.
Strandlivet - trångt, men trivsamt?
Alla badar inte.
Frågan om vissa motiv egentligen passar i svartvitt... Blir lätt lite mycket och missriktad dramatik.
Sådana här bilder tycker jag om just för egen del. Det är sånt man kan ta fram senare och komma ihåg med. Men alltså mest för eget bruk, även om det var just därför jag ville visa dem.
På återseende//Göran
Jeg har netop skrevet sådan på et af mine seneste blogindlæg:
..... men jag uppfattar fortfarande min blogg som en slags dagbok med vad det kan innebära av både text och bilder. Och inte nödvändigtvis med superkvalitetsfoto.
som en reaktion på en andens indlæg.
Dejlige feriebillede til din egen: "Bilddagbok", som jo også er en af de mange kategorier her på FS !
Med mange venlige hilsener fra Erik/Roskilde.
Det synes mig att vi strävar åt samma håll!
//GöranR
Ha det gott
//GöranR