Höstsilverax – årets perenn. Nu i min trädgård.
Det vackra vädret, solen och värmen i all ära, men det betyder också torka. Och torkan har gått hårt åt mina perenner. De har vuxit dåligt och blommorna, i den mån de orkat blomma, har blivit små, bleka och färglösa.
Efter varje säsong, varje vår, brukar det bli tomma platser efter förra årets prunk, oaktat det heter perenner, dvs att blommorna ska komma tillbaka varje år. I år har det blivit fler tomma platser i perennrabatten än vanligt. Tomma platser i perennrabatten är i min ögon en styggelse. Jag vill se hav av blommor där olika blommor i stora grupper breder ut sig i rabatten, möjligen med någon enstaka solitär som sticker upp för sig själv som i en kontrapunktisk blomsymfoni.
Så de senaste dagarna har det blivit mycket planterande, med påfyllning av nya blommor och omplacering av de gamla. Och det är märkligt hur perennrabatten förändras från år till år och aldrig ser likadan ut som den gjort tidigare.
Och så fick jag alltså plats för nåt som jag funderat på ända sedan jag hörde talas om den i våras – Höstsilverax (Actea Simplex), årets perenn 2018. Den beskrivs som en finsmakarväxt för alla och så här säger Växtforum om den; ” Höstsilverax lyckas kombinera en ståtlig och stark karaktär med både livfullhet och grace. Det här är en perenn som galant axlar rollen som solitär men som också är en ypperlig lagspelare i blandade planteringar. Där har höstsilverax dessutom en fantastisk förmåga att även förstärka skönheten hos sina lagkamrater”. Och då är väl ingen trädgård komplett utan den?
Sen blev det några andra också när jag ändå var igång - det fanns ju några tomma platser - som Monarda (Temynta) och Atropurpureum (Fläckflocka) plus några till.
Och åter en dag till ända. Man mår bra i trädgården,
På återseende//Göran
//GöranR