Fotografering eller bildskapande?

Vad är vad, är det egentligen någon skillnad och vad består skillnaden av då?

Ibland är det enkelt, som exempelvis när man tar flera olika fotografier och sätter ihop dem till en helt ny bild. Då blir det till slut bildskapande. Men fotograferingen, fotografierna finns ju där från början.

Att greja med bilderna i Photoshop eller Lightroom eller liknande betecknas av somliga som manipulering, där beteckningen ”fotografi” bara kan användas om man inte gör någonting postprocessuellt med bilden. Förutom kanske att dra lite i spakarna för kontrast, färg, skärpa etc. (och då är vi redan ute på hal gränsdragningsis). Och några håller isär fotograferingen och skiljer från bildskapande, som alltså kan sägas vara redigeringen. Men, var går då gränsen för när det övergår från fotograferande till bildskapande?

Och, frågar sig vän av ordning; vart tar bilden vägen? För det är väl den som är huvudsaken, ändå.

Vidare; med bekymrat tonläge pratas det om hur lät det är att ta fantastiska bilder idag, med dyr och modern utrustning och att göra det enkelt för sig att sitta i sk betalgömslen. Som om bildens värde blir större i sig, ju mera strapatser fotografen utsätter sig för och ju enklare (och äldre?) utrustningen är. Graden av livsfara bestämmer hur bra och värdefull en bild är…

För mig är det tämligen enkelt. Är det en kamera med objektiv som man tar bilden med, är det fotografering, oavsett hur mycket man grejar i datorn. För mig är också fotografering en form av bildskapande - jag kan inte hålla isär de begreppen - men bildskapande med kameran som verktyg.

En annan fråga är eventuell manipulering. Men detta är ju så söndertjatat, att striden om påvens skägg framstår som en söndagsmiddag hos en lycklig familj jämförelsevis.

Men med ett fortsatt huvudtema att det faktiskt är bilden som är det viktiga, hävdar jag att alla har rätt att göra vad de vill, bara man inte ljuger, eller gör något man skäms för.

Den här bilden fotograferades i RAW, och exporterades från Lr efter att jag beskurit den en del, dragit lite i spakarna för temperatur, kontrast och klarhet, lättat upp skuggorna lite grand och dragit ner svärtan. Till slut har jag varit på bilden med brusreduceringsverktyget, men inte gjort något åt skärpan. Exponeringsmässigt är bilden tagen med en Olympus OM-D E-M1 med mZuiko 75mm/1,8; 1/160sek vid f/12,8, ISO 1600. 

Men, oavsett vad jag gjort så är det alltså slutresultaten, bilden, som räknas. Eller?

På återseende//Göran

2017-09-26 22:35   ehrsa

För mig är bilden som kommer direkt från kameran alltid bara ett förslag och ett råmaterial till en färdig bild.. ett råmaterial som ingenjörer och tekniker och den fysiska tekniken tycker att bilden från kameran ska bli.. Det stämmer inte alltid med hur jag tycker motivet såg ut eller hur jag vill att det ska se ut! En bild är inte 'färdig' förrän den passerat min redigering, även om den ibland också kan visas upp innan dess, men det är inte så ofta!
Hälsn!

Besvara

Svar från gorred 2017-09-26 22:57

Är inne på din linje. Det är bilden som är viktigast, inte hur den blivit till. Sen finns det väl en väg för alla. Det värsta är bara när alla tycker att just deras väg är den enda rätta.
//GöranR

Svara

2017-09-27 20:58   Dubbelolle

Fin bild, jo jag har också OMDE1 o den är kanon, liksom min PenF som jag mest har till dom små fasta gluggarna, må gott, LO

Besvara

Svar från gorred 2017-09-27 23:14

Tack LO! Jag kör ungefär samma stuk, fast E-M10 mkII istället för Pen-F.
//GöranR

Svara