Den fotografiska diskussionen - finns den?
Det verkar finna hög grad av konservatism och stelbenthet hos många som fotograferar. Det verkar väldigt svårt att bara ta bilder och acceptera mångfald, det verkar som det finns ett omättligt behov av att stängsla in, gränsa av och kategorisera. Regler formas för olika sorters fotografering, och gud nåde den som försöker stoppa in något som inte passar, eller försöka gå utan för ramarna.
Det som borde finnas i det här med att fotografera, nämligen fantasi, kreativitet och sprudlande idéer kvävs i gränser och ramar. Trångsynta diskussioner uppstår där man till leda snarare diskuterar om bilden fyller kriterierna för de uppställda ramarna och reglerna istället för att diskutera om bilden och bildens innehåll och kvaliteter i övrigt.
Visst kan det vara viktigt och utvecklande att ibland begränsa, att utforska möjligheterna inom givna ramar, men det blir lätt dogmatiskt och missionerande – allt annat blir ”fel”!
Och visst kan exempelvis diskussionen om skillnaden mellan att ta en bild och göra en bild vara intressant, liksom när ett fotografi upphör att vara fotografi för att bli en bild som är resultatet av behandling och manipulering – diskussioner om fotografi, fotograferande och allt som hör till är alltid intressant och givande - men då det leder till fördömelse och förkastelse är jag inte med längre.
Diskussionen är nu i allra högsta grad aktuell i samband med att Erik Johansson fick pris som Årets Naturfotograf med sina skruvade, fantasifulla bilder, som spränger många ramar när det gäller inte minst betraktelse och varseblivning. Och där handlar diskussionen mindre om den fotografiska diskursen än om ”vänskapskorruptioner”, ”ett Sverige i sönderfall”, ”griniga gubbar”, ifrågasättande av kompetens (speciellt hos de som tycker annorlunda), avsteg från regelboken etc etc. Den ”Fotografiska Diskussionen” får mindre plats.
För mig handlar det inte om en tävling, de är en utmärkelse. Utmärkelsen är resultatet av ett tyckande. Och utmärkelsen handlade inte om Årets Naturfotografi, utan om årets naturfotograf. Är då Erik Johansson naturfotograf? Tja, det är ju otvetydigt så att han fotograferar naturen och naturmotiv. Det är ju vad han gör med bilden sedan som blir intressant. Är det då fotografi? Ja, rent tekniskt kommer man ju inte undan att bilden består av fotografi, men visst, det tål att diskuteras, precis som det här med fotografi - konst. Manipulationen då? Bildbehandling har alltid varit del av fotograferandet; framkallning och tekniker i mörkrummet såväl som i datorn. Det är bilden som är viktigast, dvs resultatet av bildbehandlingen, egentligen inte hur det gått till. Och verkligheten finns inte, inte som generellt fenomen. Vi har alla vår egen verklighet.
Hos mig själv blir jag frustrerad av att min kreativitet och fantasi inte når så långt jag skulle vilja, det är svårt att gå utanför ramarna. Så fantisfulla och kreativa bilder tilltalar mig, och igen, det är bilden som räknas. Men vi får alla försöka, och med det göra så gott vi kan.
Inte så kreativt, inte ens särskilt fantasifullt. Och ingen egentlig koppling till bloggtexten, Men ändå roligt.
På återseende//Göran
'Visst kan det vara viktigt och utvecklande att ibland begränsa, att utforska möjligheterna inom givna ramar, men det blir lätt dogmatiskt och missionerande – allt annat blir ”fel”!'
Jag håller helt med. Att ge sig själv begränsningar kan vara oerhört stimulerande för kreativiteten. Allt från enkla saker som att fotografera med ett fast objektiv istället för en zoom. Eller kanske fotografera en hel dag enbart med ett långt teleobjektiv. Eller skriva en berättelse och inte använda något ord som börjar på bokstaven 'p'. Själva begränsningen utmanar oss, tvingar oss att prova nya saker.
Men av någon anledning fastnar vi ibland i begränsningar och gör dem till regler, till lagar: "Man kan bara ta bra porträtt med teleobjektiv" eller "bilder av natur får inte vara lekfullt manipulerade" ... Jag får ibland känslan av att det osäkerhet som får människor att ibland närmast krampaktigt klamra sig fast vid regler om hur saker skall vara i sammanhang som borde vara öppna för kreativitet - som fotografi.
Hälsningar//GöranR
Det är ju faktiskt bilder som ligger till grund för hans alster. Så på det sättet måste det vara fotografi.
Sedan är han en fullkomlig mästare att använda Photoshop. Så det är mycket bildmanipulation.
Fast det är ju inget nytt. Det gör varenda kommersiell fotograf.
Se bara på våra reklambilder. Finns det någon bild som idag inte blir manipulerad på ett eller annat sätt.
National Geographic har en regel som deras fotografer inte får överskrida. Inget får läggas till eller tas bort.
Fast ser man deras fotografers raw-fil och sedan det färdiga resultatet så har ju bilden förändrats en hel del genom bildbehandling. Vi förbätrar hela tiden bilder för att få dem att sticka ut. Det gjorde förvisso också gamla filmer. Varför var til exempel Velvia så populär om det inte var för att den förbättrade verkligheten. Kontrasten var högre, gräset grönare och solnedgångarna färgstarkare.
Jag såg någon som beskyllde Erik Johansson vara en vinnare som fick priset för han Terjade sina bilder. Tycker det är att verkligen jämföra äpplen med päron. Terje åkte dit därför han påstod att hans bilder var vad han såg i sin sökare när han tog bilden. Erik Johansson har aldrig påstått någat annat än han manipulerar vår verklighet.
Hälsningar//GöranR
Att sedan få igång det "fotografiska samtalet", även på andra områden än årets naturfotograf, där e det nog kört! ;) Kunskapsspännvidden e för stor! (Eller hur man säger, så ingen känner sig kränkt)
Det fotografiska samtalet, det för man i andra och mindre grupper på andra ställen när tillfälle ges! :)
Och det här med att alla kan och får tycka, det kan även vara ett problem för de fotografiska förmågor som dyker upp här då och då! Förmågorna tröttnar snart på de negativa "fotolärare" som mutat in sina revir här på FS! :)
/B
Men det är intressant vilka känslor som rörs upp för att Naturvårdsverket gett en utmärkelse till en fotograf som spränger alla gränser och inte riktigt passar in i det korrekta, inte håller sig inom reglerna. Kränkthetsfaktorn är hög hos många, särskilt kanske "riktiga" naturfotografer.
Vi får fortsätta det fotografiska samtalet i mer hanterliga grupper, över en kaffe med bulle på Tårtan;).
Hälsningar//GöranR
Men jag tycker det är viktigt att den typen av diskussion stannar just där, och inte drabbar diskussionen om bilder i övrigt. För då blir den, precis som du säger, bara hämmande.
Hälsningar//GöranR
Ha det gott!
Om det sedan blir en utgångspunkt för den fotografiska diskussionen är det också bra. Men som det ser ut i kommentarstråden till artikeln här på Fs, är vi långt därifrån tyvärr.
Hälsningar//GöranR