En regnig lördag. Och om gatufoto, och Fotografiska.
Kom på en länk om street photography, där en möjligen känd fotograf hade synpunkter – James Maher, kolla in hans websida: http://www.jamesmaherphotography.com/.
Han diskuterar här bland annat alla dessa gatufoton med människor som bara går längs en gata, och fastän det ibland finns roliga situationer, eller kläder, eller hårfärger så är det oftast som om inget hände, det finns sällan någon idé eller känsla med i bilden. Och då blir bilden ointressant.
Och det är vad jag ofta tycker, när jag ser gatufoton. Jag har många gånger slagits av att bilden inte säger mig någonting; jag tittar och kan tycka att bilden är bra, men sen lämnar den mig med ett ”jaha? Och sen då?”.
James Mahers tankar är intressanta, inte minst ur mitt perspektiv att försöka förstå vad som är en bra bild, vad som gör en bild intressant för en större publik, utöver vad mina närmaste tycker (på exempelvis Facebook).
Så v ad passar väl då bättre en regnig lördag som denna än att besöka Fotografiska för att kolla in främst Anders Petersen och Höstsalongen. Och särskilt när det gäller Anders Petersen så fanns det där, dvs uttrycket, känslan, idén och berättelsen. Jag har ju sett många bilder av honom förut, men det var läckert att ha dem samlade så här, att kunna se en lång rad bildberättelser. Lite mäktigt dock, jag behöver nog gå flera gånger (som vanligt) för att smälta och kunna ta in. Men, alltså så bra, och så intressant.
Höstsalongen också intressant. Trots skiftande kvalitet så fanns här många väldigt bra bilder, ofta dokumenterande, bilder ur livet runt omkring oss. Svårt att ta fram något speciellt nu, men rakt ur minnet minns jag bland annat en serie ofrivilliga självporträtt – iPhone som var inställd på ”selfies” när fotografen tog bilder på motiv runt omkring sig – med ett intressant resultat, en bildserie med spännande perspektivförskjutningar och bilder med djurhuvuden på människor, där fotografen (i mina ögon) på detta viset lyckats fånga ett speciellt uttryck.
Till sist ett besök på den nya restaurangen, eller snarare fiket i mitt fall. Och sen hem med en smula ny inspiration.
På återseende//Göran