Absolut gehör

Om förmågor som kan vara förbannelser

Jag känner några människor som har absolut gehör. Ni vet, de där som vet precis vilken ton man tar bara genom att höra den. Och skulle man ta tonen lite mellan de riktiga tonerna så hör de det också även om man sjöng helt rent på den tonen. En del kan tycka det är gräsligt att höra en melodi som spelas i "fel" tonart så till den milda grad att de helt berövar sig själva njutningen att höra sången eller melodin. Jag lärde mig tidigt att spela efter noter och än idag kan jag spela ett stycke rakt av med noter framför mig på ett flertal instrument. En del avundas mig den förmågan men jag är mer avundsjuk på de som kan dra en låt bara genom att ha hört den och utan att kunna läsa noter! Det kan inte jag!

Ja! Vi slutade samtidigt!

När jag gick i skolan inspirerade mina föräldrar mig att stava rätt. Jag fick en krona för varje rättstavningsskrivning som hade NOLL fel. Jag samlade på frimärken på den tiden så den moroten fungerade. Ett paket främmande frimärken kostade 2 kronor på EPA. Är det så konstigt att jag längtade efter rättstavningsskrivningar? Men på köpet blev jag världsmästare på att se stavfel! =) En gång läste jag en bok som var så slarvigt korrekturläst och så fylld av stavfel att jag bara gav upp. Jag orkade inte läsa vidare! Nu har jag lyckats övervinna det här handikappet med åren och läser numera obehindrat hur många stavfel och särskrivningar som helst utan att förlora andemeningen. Eller ens fattningen. Jag njuter av berättelsen istället.

Glosögd förstaklassare ht -61

På 70-talet fanns det en tidning som hette Radio & Television där det ofta var mycket snack om olika förstärkares egenskaper och specifikationer. Begreppet "guldöron" myntades i den vevan och somliga hävdade att det minsann gick att urskilja huruvida slutstegen hade tantal- eller elektrolytkondensatorer, eller om det var en rör- eller MOSFET-slutsteg, om genomföringskondensatorerna hade polyester eller polykarbonat som dielektrikum. Jag tvivlade redan då på att de kunde säga vad de lyssnat på för musik under de blindtest som tidningen utförde för att kunna konstatera om guldöronen hade rätt.

Silveröron på Kattholmen

Fotografin är inte förskonad från sina egna absolutister. De renläriga objetivnördarna som inte kan se en bild utan att se alla fel på objektivet som använts. Distorsionernas, upplösningarnas och de akromatiska abberationernas obehärskade stigfinnare. De som lusläser en bild efter krökta linjer, pixel för pixel eller korn för korn men sedan inte kan säga vad den föreställer. Arma stackare! Det är nåt sjukt när en upplösningstavla eller MTF-kurva är mer intressant än ett riktigt levande motiv av något intressant. Jag skulle vilja kalla dem för bildblinda marodörer. De förstör sin egen upplevelse av bilderna med sitt missriktade fokus. Och de förstör andras upplevelser av samma bild när de tvingas höra deras besvärjelser och analyser.

Upplösningstavla                                                   "Riktig" bild

Det är naturligtvis så att det finns en oerhört stor erövrad kompetens inom olika områden i livet. Men när kunnandet blir för stort verkar det beröva oss glädjen och njutningen i livet.

Mellanformataren

PS
Det här är min oförfalskade åsikt. I det perfekta landet Sverige har vi åsikts- och yttrandefrihet och behöver således inte skämmas för det eller gå i fängelse utan att passera Gå. Den dagen regeringen beslutar begränsa dessa rättigheter är det dags att ta upp emigranternas mantel och bege sig till andra förlovade länder.

PPS
Nu har jag nog retat upp tillräckligt många purister så innan kommentarsfältet fylls med beska ord och sanningar ber jag alla att först ta det här med glimten i objektivet. Jag blinkar med centralslutaren i Rolleiflexen.

DS

2012-02-07 13:16   Ullis A

Ibland hittar man minsann riktiga guldkorn de få gånger man numera klickar in sig på FS. Applåd!! :)
Hälsn. Ulrika

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2012-02-07 13:33

Det var ju kul att du hittade något =)

Svara

2012-02-07 13:31   Nordik

Första bilden...herre nr 3 från vänster. Han ser ut som en ung Göran Persson utan glasögon =)

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2012-02-07 13:36

De här killarna kunde sin sak. De klarade sig igenom mycket svårspelade passager. Deras miner efter prestationen är kul att se, tycker jag.

Svara

2012-02-07 14:18   Krille-K

Kloka ord Thomas.
/Krister

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2012-02-07 14:42

Säger du det, Krister. Då är det nog så...

Svara

2012-02-07 14:34   Grevture

För fem sex år sedan fick jag mig ett gott skratt på sajten Dpreview som ofta är mycket mer teknikfixerad än vi kommer i närheten av här på Fotosidan.

I en diskussion om ett objektiv togs det i försvar av en kille som fotade mycket på jazzklubbar och han visade ett gäng härliga bilder tagna med objektivet i fråga. Varpå någon visade upp en grupp bilder på just en sådan upplösningstavla som du hade här ovan och tyckte objektivet var oanvändbart.

Svaret på det från jazzfotografen var härligt, fritt citerat ur minnet:

"You know, I never seen a musicain, or any human for that matter, looking like that. I think you need to meet some new people to shoot images of. Those guys don't look any fun at all."

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2012-02-07 14:41

En riktig fullträff! =) huvudet på spiken, alltså.

Svara

2012-02-07 14:50   syntax

Jo - jag har absolut gehör. Det konstaterades redan i någon tidig klass ("fyndet" orsakade ett himla halabaloo, mins jag. Man testade och testade). Det finns traditioner i familjen. Både morfar och hans pappa var finska riksspelemän. Morfar dessutom musikdirektör, kantor, och körledare. Saken är alltså i högsta grad ärftlig.
Jag kan konfirmera det du säger. Lidandet kan ibland bli svårt. Den fullödiga musikupplevelsen dess större. Jag har dock blivit sparsmakad med åren. Vill inte höra för mycket musik. Den biter så att säga för bra, den kräver för mycket engagemang.
Sedan är det inte "musiköra" man har, utan musikhjärna - det är liksom där som saken sitter. Jämförelsen med tekniknördar inom fotografin haltar tycker jag.

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2012-02-07 15:21

Ärftligt eller inlärt, det gör ingen skillnad för mig. Talang eller kompetens är likafullt hinder för den fulla njutningen. Det var det som var poängen i mitt couserie.

Svara

syntax 2012-02-07 18:39

Ingalunda! För den musikaliske kan lidandet bli svårt när han hör skit - precis som det för bildkonnässören blir ett lidande när han ser skitbilder (har alltså inte i första hand med tekniken att göra).
Jag kan nog inte bejaka att talang eller kompetens skulle vara ett hinder för den fulla njutningen. Vore det så kan vi nog med en gång lägga ner de ädla konsterna.

Svara

2012-02-07 15:31   pic-tor

Det skulle vara intressant att veta varför vanligt intresse för fotografering t ex till slut hos somliga leder till extremt nörderi. Kanske finns det forskning som kan ge svar, jag vet inte. Drömmen om den perfekta kameran blir aldrig färdigdrömd. Nördarna kommer alltid att hitta missar här och där och bara vetskapen gör att de aldrig kan njuta av ett fotografi. Fotografiet måste först ha uppgifter om vilken kamera och objektiv som använts dessutom måste man även ha en aktuell upplösningstavla i handen vid betraktandet. Först därefter går det att ta ställning till fotots kvalitet.
Jag är övertygad om att nörderiet är tämligen väl utspritt här på FS. Det kan t ex yttra sig i att bilder tagna med en viss kamera får många kommentarer av just den anledningen och inte för att bilderna håller extremt hög kvalitet.

Trevligt inlägg.


/Torbjörn

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2012-02-07 16:13

Jag är övertygad om att nörderiet är en hobby i sig. Det tråkiga är när det inkräktar på bildbetraktandet och vår njutning av att se på bilder. Samtalet kring bilder behöver utvecklas men kanske inte lika utstuderat som samtalet om konst. Och sen är det så att ingen kamera någonsin kommer att falla alla i smaken. Det går alltid att hitta fel. Det beror bara på vem man frågar =)

Svara

Nordik 2012-02-07 16:39

Kloka ord Tobbe, jag håller med dig på pricken.

Svara

2012-02-07 15:50   light

Kul läsning. Och dessutom en krona till för NOLL stavfel.

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2012-02-07 16:08

Tack, det räcker till ett halvt paket utländska frimärken på EPA =)

Svara

2012-02-07 17:19   so.larsson

Angående det där du skriver om rättstavning....
d sepolar ingen roll i viekln ordnning bksotrnävena i et od str d sm r vtigt ä at fsta ok ssista bavsoken såtr p rtät patls. Rseetn kan stå huller om bllr o mn kn ändå lsäa tetxten uatn porbelm. Dettea broer p at vi itne leasr vjare bksatv för sig uatn oden.
// S-O

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2012-02-07 18:18

Och jag övar flitigt varje gång jag läser ett meddelande från dig på Skype =) Borttappade bokstäver är ett särskilt kapitel.

Svara

2012-02-07 18:25   alf109

När nördandet går för långt kan det bli problem. :)
Det där med absolut gehör kan nog vara bekymmersamt, men det finns en del som har det och ändå lärt sig acceptera en hel del fel i helheten, även om de hör dem. Vi hade en snubbe på fiol (elfiol) som hette Per Granestrand som jag tror hade absolut gehör, men han stördes inte av att det spelades lite fel i bland, däremot om något var lite ostämt var det värre med. ;)

När det gäller "bra" optik så handlar det om så mycket mer än upplösning, distorsion osv. Leica visar med sina senaste gluggar att de mest väl korrigerade gluggarna även är dem som tecknar snyggast, de har helt unika avtryck även när det gäller sådant som hur de tecknar oskärpa och liknande på stora bländaröppningar. Bländar man ned några steg brukar det mesta bli bra däremot. Sedan kan man vara känslig för olika saker, personligen har jag svårt för distorsion till exempel, och det är en parameter man brukar släppa iväg för att hantera andra aberrationer. Och i den digitala världen spelar det ju mindre roll. bara att trycka på en knapp i Lightroom eller acr, däremot att göra analoga kopior från distade negativ är ingen höjdare. ;)

-affe

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2012-02-07 19:16

Det är en förmån för den som har en sådan gåva och ändå leva med en omvärld som är allt annat än perfekt. Jag tror du fattade poängen =) Jag efterlyser bildsamtalet lika mycket som du istället för det ändlösa tekniksnacket som tar död på samtalet om bilderna. Imorgon tar jag med mig min första fotobok till Twang. Men det brukar inte bli några djupare bildsamtal trots de många fotoböcker som passerat Ellensträffarna.
När det gäller objektiven så är ju distorsionen hela grejen med en del av dem. Fisheye t ex =)

Svara

2012-02-07 19:38   EGW

Bra sagt! Jag stressades en gång att skaffa monsterkabel till min stereo. Bl a. Men jag upptäckte så småningom att jag inte njöt mer av musiken för att anläggningen var påkostad. I dag lyssnar jag lika gärna på en enkel anläggning, och MP3-filer på en CD-skiva duger gott för mina krav. Ibland har jag imponerats av optiska prestanda på förstklassiga objektiv (som jag inte har råd att köpa) men jag försöker lära mig att inte titta så mycket på det. Utan på själva bilden.

När det gäller synpunkter på att spela rätt eller fel, så har jag inte så många. Men visst är det fint att lyssna på en orkester med musiker som är samspelta och musikaliska. Spelar dom för uselt så förtar det lyssnandets glädje. Jag antar att olika människor är olika känsliga för det.

Det där med guldöron var nytt för mig. Visst låter det lite olika från en förstärkare med rör jämfört med transistorer, men att isoleringen i kondingarna spelar någon roll, det är för dråpligt! :-) Antagligen är det en vansesak vilket man tycker låter bäst.

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2012-02-07 20:14

Guldöronen fanns på fullt allvar! En samstämd orkester är en fröjd att lyssna till - om den bara inte stämt sina instrument en kvarts ton fel. Då är absolut gehör ett handikapp. Tripletten i min Rolleflex ger mig en utsökt kvalitet på mina bilder, om jag bara lyckas ställa skärpan någorlunda rätt =) Fyra linser i tre grupper. Mer behövs inte. Men visst är det kul att ha och använda en Biogon, Sonnar eller Summicron. Men jag hemfaller inte åt att jämföra dem. Jag vet redan att alla duger =)

Svara

EGW 2012-02-08 00:00

Har inte din Rollei ett Planar-objektiv?

Svara

2012-02-07 20:19   sonyboy

Det är bilden som räknas, fint inlägg Thomas.
//Rolf

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2012-02-07 21:09

Precis min mening!

Svara