Idolbilder

 Ofta när vi var hos farmor och farfar i Slottsbron fick vi en krona att handla godis för i kiosken vid Caltexmacken nere vid 45:an. Det var inte långt från Skogsstigen 1 dit ner men diskussionen om vad vi skulle handla gick hög den korta vägen. Ibland köpte vi filmstjärnor. Det tog styggt på kronan ty de kostade 40 öre för tio stycken. Men det var ju bra för tänderna att få mindre godis. Detta minne har triggat mig att öppna mitt profilbildsalbum. Jag är ju en filmstjärna på mitt eget vis med ett fett konto hos Kodak. Och det här får jag inte ens betalt för att säga =)

Caltexmacken där vi handlade godis.

Norge - mitt andra hemland

Närheten till Norge har alltid präglat mitt liv. Ja, utom nu då jag bor i Stockholm. Jag har inga blodsband i Norge men många är de tillfällen då vi åkte dit för att handla billigt eller semestra. Socker, margarin, mjöl och Norwegiaost mm var begärligt och billigt i min barn- och ungdom. När jag fyllde 14 blev jag mer värdefull att åka med. Mängden mamma och pappa fick ta med in i Sverige blev då större. Men det var på semestrarna min kärlek till Norge präglades. Nu är prisläget i Norge helt omvänt och norrmännen kommer till Sverige för att handla. En del flyttar hit också och jag har många norska vänner som har bosatt sig i Åmål och Dalsland.

1975 drog tre grabbar och två tjejer dit på semester. Vi grabbar hade fiske i sikte men tjejerna hade något annat i kikaren. Snart uppstod konflikt om syftet med resan och det blev till att lösa konflikter istället för att fiska. Det gick dock bra att komma överens så småningom då alla fick lite av sina egna önskemål tillgodosedda.

Resesällskapet i Oslo.

Flugfiske första kvällen.

Mr Bean var där

Det mest dramatiska under resan inträffade under en downhill-körning på en serpentinväg. Min kompis hade inte riktigt kläm på det där med att köra ner på samma växel som man kör upp utan bromsade hela tiden. Till slut tog inte bromsarna i en hårnålskurva i en tunnel. Vi lyckades dock få stopp på ekipaget utan skador och kunde snart konstatera att bromsarna lyste lika vita som bilen.

Bilen som bar oss.

Vi färjade ofta i fjordarna och då blev det många tillfällen att fotografera lokalbefolkning och turister.

Sista dagen på vägen hem fikade vi i en uttorkad bäckfåra. Det är där juni månads profilbild är tagen.

Heja Norge! Ja, vi elsker dette landet!

Rolleiflex och de praktiska tillbehören - slutord

Som ni har sett och läst är fotografisk prylsjuka ingen ny företeelse. Sedan 50-talet har den grasserat och gjort fotografer tokiga i dessas tekniska finesser och framkallat måste-ha-begär hos alla sina utövare, då som nu =) Även jag, skall jag klädsamt bekänna! Men allt oftare gör jag tvärsom, lämnar det mesta hemma och tar min Rolleiflex och går. Då jag avskyr att bära mycket saker gillar jag att vara minimalistisk när jag ska ut med kameran. Då kan jag fokusera på bilden =)

Fotoglädje för mig är: Rolleiflexen med ljusgult filter, motljusskydd, Tri-X och Sunny 16. Och gott om tid. Kan det vara enklare och roligare att samla på minnen?

Mellanformataren

PS
Jag har samlat många Rolleibilder på min Retrofotografiblogg men numera laddar jag upp nya Rolleibilder på min Rolleipixblogg. Välkommen in att titta.

ZM - De första rullarna

Mellan kamerahuset och Biogonen gick det ett par veckor. Den fick beställas då inte ens generalagenten i Sverige, Molfo, hade den på lager. Jag ville ju ha en i silver. Men nu har jag ju en Leica M3 med några objektiv till så under tiden jag väntade satte jag på en Voigtländer Ultron 1,9/28 mm. Rullarna bara rann igenom kameran och när Biogonen slutligen kom så hade redan tre Tri-X och en Portra passerat ZM:en. Det blev inga medvetet vetenskapliga bilder för att pröva kamerans eller Ultronens gränser utan mer som en inkörningsperiod för att nöta in reflexerna i ryggmärgen. De flesta reflexerna fanns ju redan där (det finns ju inte så mycket grejer att pilla på) men sökaren behövde jag vänja mig vid lite extra. Exponeringslåset var ingen konst att hantera och resten är ju det gamla vanliga. Dubbeldraget från M3 glömdes snabbt bort. Laddning av film var lite trickigare än jag trodde men med tiden går det nog bra utan att ens titta. Mycket lättare än M3:an var det under alla omständigheter då hela bakstycket öppnas på klassiskt vis med ett gångjärn på ena kortsidan.

Nog snackat. Här är några bilder från inkörningsrullarna med Ultronen.

Första rullen - Seminarium på Pampas Marina

Ett grupparbete

Rekreationshörna med friluftsgrejerna redo

Kungar i baren

Andra rullen - På besök i Åmål

Mina föräldrar har flyttat och bytt altanen mot en balkong. Men utsikten är lika händelserik här som där att titta på.

Vågmästargården. Den kan vi tacka drottning Kristina för som valde Åmål framför Säffle som utskeppningshamn för timmer och malm. 1643 grundade hon staden. Säffle fick vänta ända till 1951 och blev Sveriges sista stad.

Jag kan inte låta bli att kolla läget borta vid de gamla lokstallarna vid Åmål Östra.

Tredje rullen - Fortfarande i Åmål

Den innebrända stålbåten

F d föräldrahem. Vi hyllade stället med att kopiera bilder på fiberpapper i pappas gamla mörkrum. Resultatet var över förväntan. Det går att få ur mycket mer ur ett negativ med det gamla tekniken än med skanning. Huset överlämnas slutgiltigt till den nye ägaren den sista maj.

En vy som få Åmålsbor har sett från det här hållet. Från mina barndomskvarter.

Fjärde rullen - Holmens bruk, Braviken

Driftstopp i renseriet och VM-hockey på TV. En dag på jobbet kan vara mycket sämre!

I väntan på en grön lampa.

Här rullas det tonvis med papper

Särskilt tack till Anders Berlin för rundvandringen på Holmens bruk. Jag gillar att fota arbetsmiljöer och människor i arbete.

Summering - ZM + Ultron

Kameran uppför sig exemplariskt genom att ge mig hela rullen jämnt och snyggt exponerad. Utom då jag glömde att ta av objektivskyddet =) Ultronen har tidigare gett mig ett varierat resultat ihop med M3 men det beror nog mest på han som skötte exponeringsmätaren. Med ZM:en är exponeringskontrollen fullständig, vare sig man kör på bländarprioritet eller helt manuellt. Mätningen i ZM är centrumvägd och det tycker jag är bra. Rätt exponering på motivet. Och vill man flytta motivet i utsnittet så är det ju bara att låsa med exponeringslåset. Då har man 20 sek. på sig att ta bilden.

Till de svart/vita bilderna har jag använt Tri-X som är framkallad i Xtol 1+0
Färgbilderna är från ett parti färska Kodak Portra 400NC som jag köpte för drygt halva priset på Tradera. 400NC är i grovkornigaste laget för min smak så jag har köpt hem en laddning 160NC som är finkornigare. Eventuellt köper jag hem Kodak Ektar 100 som är mycket finkornig senare i år.

Nu sitter en Tri-X i ZM:en igen och därefter blir det nog en Bluefire Police.

Så här långt är jag mycket nöjd.

 Nästa gång: ZM med Biogon 2/35 mm, Tri-X och Portra 400NC.

Rolleiflex och de praktiska tillbehören 13

Nu kommer det äntligen. Avsnittet för alla diaälskare. När man fotograferar dia så vill man ju visa sina bilder projicerade på en duk i mörker. Det här var förra seklets hemmabio och oändliga är väl de gånger man hänfört tittat på semesterbilder. Tills någon börjat snarka. Projektorer som tar mellanformat var vanligare förr men oftast då av den manuella typen som tog en bild i taget. En Rolleiflex kunde ju köra flera format så det var naturligt för Franke & Heidecke att skapa en projektor som tar samtliga deras format  som diabilder. En projektor utvecklades som klarar 24x36, 4x4 och 6x6. De båda första formaten får plats i ramar av storlek 5x5 cm och de senare i ramar av storleken 7x7 cm. Till projektorn fanns 7 olika objektiv för den som hade behov av att visa bilder i olika stora lokaler. Manövreringen sköttes med knappar på projektorn eller med en fjärrmanövreringskabel eller helautomatiskt med en bandspelare.

Men om man inte hade råd med denna lyxvariant kunde man använda kameran som projektor! Kolla här vad de hittade på!

Man tog bort schaktsökaren och satte helt enkelt kameran uppochned på "bordslampan". Bilderna lade man i sliden och sköt in mellan kameran och lampan. Med 70 cm avstånd från duken blev bilden 45x45cm. Med Rolleinar 0,75 påsatt på sökarobjektivet blev bilden i storlek upp till 1x1 m.

Tro't eller ej. Ibland dyker dessa båda upp på auktionssajterna.

Rollei hade förstås också en duk av storlek 45x45 cm som var lätt att ta med och hänga upp. Men att visa en bild på den skulle ju bara bli en fyrkantig vit ruta =)

Mellanformataren

Varudeklaration: Nördinlägg