Pro Memoria
Gurkornas paradis
Och en fotografisk gigant från Åmål
Frugan har fått gurkor på hjärnan. Så nu odlas det gurkor i alla hörn av bostaden och på balkongen. De verkar trivas väldigt bra i mitt arbetsrum. Åtta blommor så här långt och blomman sitter på ytteränden av en minimal gurka. Frun fröjdas medan jag oroar mig för det växande dunklet.
Olle Englund (1916-2004) är en fotografisk gigant som var med och startade Åmåls Fotoklubb 1948. När även hans hustru Irene dog ville släkten skänka hela hans fotografiska samling till Fotoklubben. Klubben har förvaltat Olles bildskatt och satt upp en websida med bilder från hans rika produktion. Det mesta bildmaterialet har lokalhistorisk prägel och värdefull för alla som levat i Åmål när han var verksam. När jag läser om Olle och ser bilder på honom slås jag av hur han som ung liknar en ung Henri Cartier Bresson. Han hade en diger samling kamerautrustning med alla tänkbara format och fabrikat. Bl a en svart Leica M3 med ett svart 35mm glasögon-objektiv. Jag undrar stillsamt om klubben vet vilken skatt de sitter på. Mycket synlig mässing där. Patina efter flitig användning. Det är inte så många svarta M3:or som är i omlopp. Lite avis är jag allt, även om det inte är en från första året.
Kolla Olles bilder här och njut. Läs gärna om honom och hans vänner i Fotoklubben. Om några år firar klubben 70-årsjubileum.
PS
Även jag var medlem i Åmåls Fotoklubb mellan 1985-2008 (då jag flyttade till Vällingby). Fast långt innan jag blev medlem åkte vi barn med på fotokklubbens många utflykter. Och jag kände Olle och träffade honom många gånger. Jag såg honom aldrig utan kamera.
Eders Hängivne