Pro Memoria
Fotografisk debut
1964 fyllde jag tio år. Ett par månader tidigare fick jag en lillasyster. Månadens profilbild visar just mig med lillasyster i famnen ute på gården på Kyrkogatan 23. En stolt storebror med en ännu inte stolt syster. Hon verkar snarare omedveten om vad som är i görningen. För en tvåmånaders baby är kameror bara en svart sak framför pappas ansikte. Men inte för mig. Det här året startar min fotografiska bana med pappas Nettar. Jag får ta med den på en skolresa Dalsland runt. Jag fotograferade mest klasskompisar och lite hällristningar. Och akvedukten i Håverud förstås. Pappa ställde in bländare och tid för det fina vädret och oändligt avstånd. Bilderna blev inte så tokiga och det beror nog på att bländaren var liten. Det var vackert väder så skärpedjupet blev rejält.
Och här en bild från min första rulle någonsin. Min hemliga kärlek Christina (jag hade flera så klart) som äter sin matsäck vid sjön Råvarpen där vi beskådat hällristningar i mängder.
90-åring med skumma ögon
Min allra äldsta kamera fick följa med till Gotland för att köra den första rullen i den. Det är en Contessa Nettel Piccolette från 1919 och första filmen var en efke R100. Kameran har inte många tider och bländare att bjuda på men det är ju bara att gilla läget och försöka göra det bästa man kan. Slutaren fungerar bara om jag använder trådutlösare men det gör mig inget. Det är en pikant detalj som nästan ger mer retrokänsla. Bara jag kommer ihåg att ta med den. Kameran är ju 90 år så den kan behöva en käpp!
Bilden tagen med Nikon D80 och superzoomen 18-200 mm.
Den uppnäste raukmannen
En snabbvisit på Krusmyntagården vid stängningsdags hann vi med. Jag hann att vila benen här en stund också.
Vet man bara sin kameras begränsningar så går det att ta bilder med vilken burk som helst som säljs med efternamnet kamera. Med tanke på dagens populära impressionistiska bildstil kanske jag kan använda den här till tävlingar om stora priser. Nå, vi får se hur det blir med den saken. Det sitter i alla fall en färgrulle i den nu =)
D80 vs Rolleiflex Automat
Eller 2007 vs 1952. Döm själv. Samma motiv men olika tekniker och 55 års skillnad. Vilken tycker du är bäst?
Rolleiflex Automat, 75 mm, direkt från negativet på Delta 100 Pro
Mitt svar är båda. Men jämförelsen var intressant.
Och Silver Efex Pro har gett nytt liv åt mitt digitalintresse.
Kristen tro i ruiner
Det är inte alltid så lätt för en tro, ideologi eller rörelse att vara relevant i sin samtid. Att hålla intresset vid liv genom tidsåldrarna och samtidigt behålla sina grundvärderingar och sin särart. När den stora lutherska reformationen svepte över Sverige föll de katolska institutionerna i förfall och så småningom i glömska. Så ock klostret i Roma på Gotland som numera används till profana tillställningar som teater och konserter. Det är inget fel i det. En pikant miljö för dylika events.
Muraren gav upp. Skottkärran står kvar där i skuggan.
Man undrar lite smått när klockan kommer att klämta för dagens kristenhet. Den är ju redan reducerad till traditionella familjehögtider vars innebörd de flesta inte tar på allvar.
Go gubbe
Turistnäringen är fantastiskt bemötande. För att ingen ska missa Hoburgsgubben har man målat näsan klargul. Jag hittade honom förstås och nu är han här.
Gult gör sig inte så bra i svart/vitt så här blev det färg
Nikon D80, 18-200 mm