Obefintligt ljus

Om att hitta ljus med en Rolleiflex

I somras träffade jag en skolkamrat helt apropå i Malmö. Jag hade åkt ner med tåget bara för att kolla stan och gå på nya gator. Och så var det nationaldagen på samma gång. Jag hade datorn med mig och på fredag skrev han "Malmö" som sin status på Facebook. Jag tog betet och frågade om det betydde att han var i Malmö. För det var ju jag också. Jo, det stämde bra. Han var på ett vernissage inte så långt från mitt hotell. Vi bestämde att jag skulle komma dit. Jag ordar inte mer om den saken, mer än att jag sa till honom att nästa gång jag kommer hem till Åmål vill jag träffa honom för att ta några porträtt. Han var med på noterna, som den proffsmusiker han är.

I augusti åkte jag hem till Åmål och tog därför kontakt med honom och det visade sig bli lite kort om tid. Vi klämde in en timme i alla fall innan han skulle ge sig iväg. Jag hade Rolleiflexen och tre rullar Tmax 400. Han var i sin studio på vinden i ett uthus mitt inne i stan. Mörkt och mysigt för musikjobb, men att fotografera i? Nå, utmaningar är till för att tas. Det är spännande att få pröva sin egen förmåga under lite stress. I den bild som jag visar nedan var det så gott som obefintligt ljus. På negativen ser man inte gränserna på bilden ens. Det var full öppning förstås (f3,5) och 1/30 sek. Men det var ju inte den största svårigheten. Hur ska man ställa skärpan i mörkret? Jag lyckades bättre än jag kunde tro just då. I vanliga fall när jag ställer skärpa på en mattskiva som inte är av yppersta kvalitet gör jag så att jag fokuserar fram och tillbaka några gånger för att hitta läget med minst oskärpa. Det fungerar alldeles utmärkt när det finns gott om ljus men här i mörkret? Nåväl, några fotoner träffade tydligen min synnerv eller så hade jag tur.

Torbjörn Carlsson, Memoria Music

Jag tog två rullar i mörkret och en ute på gården i dagsljuset. Torbjörn har fått några av bilderna som jag gjorde i mörkrummet. Ni får nöja er med en digitaliserad variant av ett av negativen. 

Eders hängivne

2013-12-03 19:47   Peter-L

Fint porträtt Thomas!! Kan inte hans musik, men det känns som att ljuset stöttar en stämning i även musiken...
Snyggt jobbat!! //Peter

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2013-12-03 20:26

Tack, Peter. Torbjörn är en ljudkonstnär.

Svara

2013-12-03 20:54   ojanson

Den skicklige brukar ju som bekant ha mer tur.
Snyggt. :-)

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2013-12-04 09:13

Tack, Olle. Jag kände mig allt lite som Honken när jag såg resultatet =)

Svara

2013-12-03 20:55   begust

Mycket fint och personligt porträtt

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2013-12-04 09:15

Det känns riktigt bra att ta porträtt av folk man känner. Man har en del att prata om medan man tar bilderna.

Svara

2013-12-04 02:32   EGW

Jättefint porträtt. Och en intressant erfarenhet av porträttfoto i svag belysning.

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2013-12-04 09:16

Tack, Ernst Göran. Alla sorters erfarenheter ljus är bra för fotografer.

Svara

2013-12-04 15:22   Kurre Ekh

Oj så fint. Underbar känsla i den bilden.
BRAVO//Kurre

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2013-12-04 21:33

Tack, Kurre. Men det räckte inte till seger i fikabilden =(

Svara

2013-12-04 16:14   Christer_hurve

Mycket bra Thomas!

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2013-12-04 21:33

Tack, Christer.

Svara

2013-12-11 19:48   Annette

Så vackert! Beskriver Torbjörn både som person och hans musik - finstämd!

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2013-12-12 05:45

Håller med dig Annette. Torbjörn på pricken. Men jag fick sätta en gitarr i händerna på honom innan han slappnade av.

Svara