Bilder och berättelser från min resa genom livet.

Vart är naturarna och var är vargen?

Det är studentkorteger överallt på stan. Lastbilar lastade med glada och tjoande studenter. En härlig tid minns jag att det var men inte åkte vi på något lastbilsflak. Nej, vi marscherade genom Gävles gator bakom Bomhus musikkår, där förresten en kusin till min far spelade klarinett. Sedan blev det fest på dåvarande hotell Baltic...

Vårt språk genomgår hela tiden förändringar. Ibland utan att vi märker det. Vips så har det hänt bara. "Honom" är på väg bort till förmån för "han" medan "henne" tycks vara mer seglivad. Jag har bloggat om det tidigare se. Nåja, man ska väl inte vara petig utan bara flyta med strömmen men nog skorrar det falskt ibland i mitt språköra när jag hör och ser vissa tokigheter.

"på väg" kanske har fallit bort? Vad vet jag, men här skaver det i mitt språköra 

Här har man fattat galoppen liksom. Tyvärr hade jag ingen tuta med mig den här dagen :-)

Var befinner vi oss nu och vart är vi på väg?  För min egen del så sitter jag nu i mitt arbetsrum och ska strax gå till mitt sovrum för att där montera golvlister.

På återseende

/Torbjörn

Inlagt 2011-06-02 10:51 | Läst 2215 ggr. | Permalink

"Vadan och varthän... Visst skaver vart även i mitt språköra, men det är ju faktiskt regionalt bruk som spritt sig. På en del ställen i landet heter det ju vars. Vi får väl hoppas att det är talspråk på lastbilen... men jag är inte säker på det."


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Vadan och varthän...

Visst skaver vart även i mitt språköra, men det är ju faktiskt regionalt bruk som spritt sig. På en del ställen i landet heter det ju vars. Vi får väl hoppas att det är talspråk på lastbilen... men jag är inte säker på det.
Svar från pic-tor 2011-06-02 13:57
Vi får nog vänja oss vid lite öronskav då och då. Språket är levande och förändras hela tiden. Det är spännande tider vi lever i :-).
"Vart" som synonym till "var" är dialektalt och förekommer nog i många delar av landet. Att "honom" blir "han" tycks vara ett uttryck för en fortgående formförenkling av språket. Jag ser något av detsamma i engelskan, där "I" börjar tränga undan "me", faktiskt även i bildade människors språk. Mej (Mig) stör det! :-)

Det grundläggande kravet på språket är ju begriplighet. Så länge man begriper vad som sägs får man väl acceptera förändringarna. Men vi dinosaurier tycker inte alltid att det moderna språket är någon skönhetsupplevelse.
Svar från pic-tor 2011-06-02 19:51
Någon gång kunde man väl tänka på dinosaurierna också :-). Tack för dina tankar Ernst Göran.