Tobbes blogg
Krumeluren
De två syskonen går till fotografen för att bli fotograferade. Naturligtvis är de uppklädda och nyfriserade. Man gjorde så när man gick till fotografen på 50 talet. Det är allt lite högtidligt och syskonen är spända och allvarliga. Fotografen försöker att lätta upp stämningen lite grand men det lyckas inte särskilt väl. Det är rena begravningsstämningen. Då kommer fotografen på den briljanta idén att ta fram en kasperdocka. Den brukar han annars bara använda när han fotografera barn, men det är värt ett försök. Han trär dockan över ena handen och gör en krumelur. Och se, nu spricker deras ansikten plötsligt upp i ett leende.
Vips så var fotograferingen avslutad.
Syskonen Rune och Majlis Eriksson. Glasplåt från Arbetarmuseet i Norrsundet. Fotograf Eliel Östlund. Scanner Epson V800.
På återseende
Torbjörn
...och sedan gick vi till bonden och köpte mjölk...
En sommar åkte vi och hälsade på Allan och Sylvia. De bor i Allans barndomshem i Vånsjö, Uppland. Där kan man göra många roliga saker. Man kan gunga, åka på gräsklipparen, klättra på Vånsjöåsen, som ligger på Allans ägor, och så kan man gå till bonden, bara en kort bit från där Allan bor, och köpa mjölk. Allan har inte längre några djur och det mesta av marken är utarrenderad. En liten bit har han kvar där han kan plöja, harva, så och skörda. Jag har hjälpt honom att plöja en gång och det var inte så lätt. Det kräver sin bonde.
I den stora björken hänger gungan. I bakgrunden den gamla tvättstugan.
Att få köra åkgräsklipparen tillsammans med Allan är kul
På våren lyser Vånsjöåsen lila av alla backsippor
Uppe på åsen har man en fin utsikt över lador, åkrar och bäcken som meandrar fram över landskapet.
...och sedan gick vi till bonden och köpte mjölk...
Det här är bilder från sommaren 1979 och det var analog kamera och diafilm som gällde. Inte Kodachrome den här gången, troligen ngn från Agfa. Färgerna har hållit rätt så bra, men inte lika bra som Kodachrome. Bl a himlen var lite svår att få rätt några gånger.
Att skanna sina gamla bilder är som att knyta ihop det gamla med det nya. Jag har allt samlat i Lightroom och det underlättar överblicken.
På återseende
Torbjörn