Tobbes blogg
Rapport från Säterdalen
P g a flyttbestyr lyckades jag inte få fram några bilder till utställningen i vackra Säterdalen 26–27 juli. I stället fick jag ikläda mig rollen som besökare. Lördagens alla begivenheter fick passera mig förutan. En trasig AC omöjliggjorde en resa till Säter i den tryckande värme som då rådde. På söndagen blev det betydligt svalare och resan blev äntligen av.
I år hade Peter Engman, Magnus Höög och Hans Olander lyckats engagera flera kända och etablerade naturfotografer som Mats Andersson, Jens Christian, Jan-Peter Lahall och Niclas Virsén. Det var mycket givande att gå runt och titta på deras fantastiskt fina bilder. Böcker och DVD-skivor fanns också till försäljning och jag själv fick både en bok och en DVD med mig hem.
Ing-Marie poserar framför sina fina fjärilsbilder
Jag fick ett trevligt samtal med Jan-Peter Lahall
Här kan man se hans utställningsbilder
Det kommer några regndroppar och Peter ser bekymrad ut
Hans, däremot, svalkar sig med en glass
Leif Bength skådar in i framtiden
Jens Christian äter lunch med andra utställare
Hans och Peter pustar ut när utställningen lider mot sitt slut
Som alltid när man upplevt något trevligt känns det tomt när allting till slut är över. Jag hoppas att utställningsgruppen orkar dra igång en fotografisk resa även nästa år. Stort tack för årets mycket fina utställning.
På återseende
Torbjörn
Att segla med och utan segel
Jag har aldrig seglat och har förmodligen därför också gått miste om en massa trevligt. Mycket kring segling är därför höljt i dunkel för mig. Kan man t ex segla i alla vindriktningar - även motvind? Båtar är i allmänhet svåra att bromsa, speciellt stora och tunga, och hur bromsar man en segelbåt? Revar seglen och hoppas på det bästa? Oavsett hur komplicerat det är att manövrera en segelbåt så verkar det ändå vara en säker båttyp. Det är sällan man hör talas om segelolyckor, förutom på de stora haven förstås. Hastigheten spelar naturligtvis roll. Går det inte så rasande fort finns tid till att agera på ett för situationen lämpligt sätt.
Om en bok och ett litet blad i A4 format
Jag sitter på min balkong och äter en sen frukost. VM-fotbollen styr mitt liv lite grand just nu, och det blev sent i natt när matchen mellan Holland och Costa Rica gick till både förlängning och straffsparkar. De latinamerikanska lagen har gjort väldigt bra ifrån sig i VM med högt tempo och briljant teknik. Just det höga tempot är något man i efterhand kommer att minnas från den här turneringen.
Som sagt, jag sitter på balkongen och äter frukost. Jag sitter där ensam, om nu inte en bok kan räknas som sällskap förstås. Solen skiner och det är varmt ock skönt. När jag fyllde på bokhyllorna i min nya lägenhet med böcker ramlade en bok ned på golvet. Owe Wikströms "Långsamhetens lov", som jag köpte för många år sedan men som på något vis hamnat i bakvatten och blivit bortglömd och oläst. Långsamhetens lov i praktiken alltså. Efter några kapitel blir jag medveten om hur snabbt utvecklingen går i dag, med ständigt nya företeelser som vi människor väljer att ta till oss, eller inte. Naturligtvis finns inte de allra senaste företeelserna med i denna bok. Men resonemanget i boken är naturligtvis intressant och tankeväckande. Han skriver den utifrån sin fasta tro på Gud och tillhörighet i svenska kyrkan. Jag, som varken är troende eller tillhör svenska kyrkan, läser den ändå med stor behållning.
När man flyttar kommer det fram en massa saker ur det fördolda, inte bara olästa böcker. Ett papper singlade också ned på golvet. En kopia från familjesidan i Gefle Dagblad den 13 mars 2004. Det är min mors dödsannons. Hon gick bort den 9 mars, på min namnsdag. Mitt eftermäle har också kommit med på den här kopian. Erik Östblom, Sandviken, avled den 8 mars och Barbro Sahlsten, Hille, den 6 mars kan man också se här. Det finns fler dödsannonser den här dagen men de har inte fått plats på den här kopian.
Inga Sundkvist i Hofors och Inger Åsberg (ort framgår inte) vill inte (eller vill egentligen väldigt gärna?) bli uppvaktade på sina respektive födelsedagar.
Man kan också läsa att tennisspelaren Thomas Enqvist, som jag såg spela några gånger när han var junior, fyller 30 år den här dagen liksom Sveriges ambassadör i Frankrike Frank Belfrage. Jeanette Lönn i Sandviken och Mårten Jäderholm i Gävle fyller båda 18 år. Jenny Wiksten och Daniel Holmgren har fått dottern Villemo. Petra Kautzky och Peter Kautzky Andersson har fått pojken (tror jag) Theo.
Mer finns inte att läsa från detta blad.
...but the underdog stays cool
Annars då, som man säger ( eller sade?). Det känns bra att ha klivit av arbetslivet. Dagarna fylls med vad det blir, almanackan är nedstoppad i en låda. Pysslet med inflyttningen verkar aldrig ta slut, och det har blivit många besök på återvinningen för att bli av med gammalt gods. Jag har börjat vandra runt på gatorna i Gävle, men de här jaktmarkerna är betydligt mer svårjagade än de jag besökt tidigare. Kanske blir jag tvungen att lägga om stil, som Jokkmokks Jocke en gång sjöng om.
På återseende
Torbjörn