Hur bred kan en fotograf vara?
Inom hur många genrer kan en fotograf verka för att betraktas som duktig och/eller seriös? Kan du fotografera landskap, porträtt, blommor, insekter, produkter, reportage ......och ägna dig åt gatufotografering och vara duktig inom alla områden. Naturligtvis kan du tycka så själv. Är det överhuvudtaget möjligt att bli duktig inom ett så brett fält inom fotografin? Utan att vara påläst så kan jag tänka mig att det finns/fanns ett antal fotografer som verkar/verkade tämligen brett.
Sune Jonsson t ex var en mästerlig skildrare av människor som levde under små förhållanden på landsbygden i inre Norrland. Men han gjorde också fina fotoreportage, t ex vid Sovjets inmarsch i Tjeckoslovakien 1968. Han var också en duktig landskapsfotograf och han var inte heller oäven som gatufotograf. Ändå tror jag att det är som människoskildrare vi minns honom bäst. Det finns knappast någon idag som inte betraktar honom som en duktig och seriös fotograf.
Men hur är det med oss som håller till här på FS? Här finns hela skalan från de som i stort sett enbart ägnar sig åt t ex gatufotografering och inget annat till de som i stort sett fotograferar allt. Det kanske är en självklarhet att man inte kan bli bra på allt. En annan sak är hur vi betraktar mångsysslarna. Speciellt när de klampar in på mitt revir, min specialitet. Kan vi då ge de kredit för vad de verkligen presterar eller har vi svårt att ta till oss alla dessa mångsysslare? Kan en gatufotograf känna något engagemang för en närbild av en maskros t ex? Nu använder jag gatufotografen bara som ett exempel för det finns många som håller på med det här på FS, bl a jag. Jag märker själv att jag med tiden har sovrat bland genrerna. Mest av praktiska skäl. Man hinner inte med att titta på allt men råkar jag upptäcka en bra bild inom en genre jag inte verkar inom så försöker jag ändå skriva en recension. Jag har nog en ganska "vidvinklig" syn på fotografering och finner det inspirerande att verka inom flera fält. Analogt som digitalt.
Vad säger ni? Är man mindre seriös om man verkar inom flera genrer? Vad var det som gjorde att du valde just din genre?
På återseende
/Torbjörn
Jag hoppar ju friskt mellan olika motivområden, och tekniker dessutom. Blandar och ger som jag känner för tillfället. En del av mina alster är fotografier andra är bilder och det är kanske därför jag ibland kallar mig "bildmakare" i stället för fotograf. Om det ena är mindre seriöst än det andra?...svår fråga tycker jag, och vem bestämmer det?
Visst kan man vara bra inom flera genrer.
Personligen skulle jag tycka att det var otroligt trist att bara fota en slags sort!!!
Jag älskar macro....men varvar med porträtt,interiör,djur,natur.....sen kanske jag inte är exakt lika duktig inom allt....men vad gör väl det ;-) Jag får variation och jag älskar det !
/Annika
Nog är det väl ändå så att den som kan hantverket med en kamera ganska lätt kan tillägna sig fler motivområden om intresset finns? Tycker därför inte att det är konstigt om man provar flera områden. Däremot blir väl som du skriver, mottagandet oftast ganska ljummet inom de områden där man inte gjort sig känd från början. Om nu inte kvaliteten är helt övertygande, för då kan väl ingen säga något.
Hilding Mickelsson känner du säkert till som en framstående naturfotograf med djur och landskap som specialtiet. Men han gjorde faktiskt böcker där han fotograferade gamla hälsingegårdar också. Således arkitekturfoto också, och allt var med hög Hasselbladskvalité.
/Elin
Vad man ägnar sig åt som amatör är väl mest en fråga om vad man tycker är roligt och intressant. Men den som jobbar yrkesmässigt kan kanske tjäna på att träda fram på marknaden som specialist på något särskilt.
Men faktum är väl att de fotografer som gjort sig ett namn, blivit kända, nischat in sig ordentligt på antingen en motivtyp, eller en viss stil. Är det då en förutsättning för att bli känd, att nischa in sig inom ett ganska smalt område? Intressant.. :)
Hälsn. Ulrika
Sen skall man inte blanda ihop det där med att vara en bra fotograf och att vara en erkänd fotograf.
Då jag varken har några ambitioner att försörja mig på mitt fotograferande eller bli en erkänd fotograf tillåter jag mig att röra mig tämligen fritt mellan de genrer som för tillfället tilltalar mig.
se'n fastnar man för något eller någon...
Och kanske stannar där hela livet om man tycker det känns spännande och berikande....
Även om det kanske verkar omodernt att inte "förnya" sig i sin relation!?
Men relationer måste såklart också underhållas för att vara levande....
Gäller nog alla relationer! ;) :)
/B
Själv har jag svårt att låta bli någon särskild disciplin. Resultatet blir väl därefter. På vissa är man skaplig. På andra ännu sämre... Så räknar jag mig inte som så värst seriös heller. Mer seriös blir man nog, trots allt, när man huvudsakligen ägnar sig åt få discipliner. Det behöver dock inte hindra den seriöse från att ibland ägna sig även åt andra. Den seriöse brukar, som du själv beskrev, ändå klara sig rätt bra.
Jag har en ambition, och försöker, att bli bättre på gatufoto. Det hindrar mig inte från att också ibland idka lite naturfoto, vilket är en styggelse för vissa...
Det viktigaste för en amatörfotograf är ju att man trivs. Att man drivs av en kärlek till hobbyn ifråga. Besatthet kanske är en bättre beskrivning... ;-)
//Chasid