-Den här miljön är kraftigt eftersatt, sade mannen med den trevliga hunden och golvet i badrummet är fixat
-Den här miljön är kraftigt eftersatt, sade mannen med den trevliga hunden. Jag hade inledningsvis påstått det motsatta, d v s att miljön var trevlig. Miljön kring det gamla Observatoriet i Uppsala.
Observatorieparken är väldigt trevlig med sina gamla hus i olika storlekar. I parken finns flera stora träd och gång- och cykelvägar ringlar för ögat så behagligt från den ena änden till den andra. Här är vackert alla årstider men kanske är den tidiga våren med halvgenomskinliga trädkronor den vackraste. Vid sidan om parken finns några gamla, övergivna byggnader som förmodligen förr har använts vid astronomiska observationer.
Eftersatta miljöer kan för mig vara liktydigt med intressanta fotoobjekt. De här gamla byggnaderna är definitivt intressanta att fotografera så jag hoppas att de får stå kvar ytterligare en tid. De har intressanta former och är alla skönt slitna. Ett par av dem är cylindriska medan andra har mer fyrkantiga former.
Golvet i badrummet är fixat. Bokstavligt talat. När jag kom hem från fotosessionen i Observatorieparken fick jag för mig att jag skulle städa. Fram med dammsugaren och full fart över köksgolvet och golvet i hallen. In i badrummet och full fart även där tills jag hör ett kraschande ljud och känner något vått som rinner över mina fötter. Dammsugarslangen har vidrört en glasflaska med fix, som jag har stående i badrummet tillsammans med de andra fotokemikalierna, och den tippar naturligtvis omkull och går i krasch. Med en för tillfället mycket väl vald svordom åker dammsugaren ut med buller och bång. Jag är inte speciellt förtjust i att dammsuga. Alltid stöter man till något med antingen slangen eller dammsugaren. Piedestaler med blommor på är sedan länge portförbjudna hemma hos mig :-). Det blev till att ta fram skurtrasa och hink för att få bort eländet. Nåja, fixet var inte helt nytt men inte gammalt heller.
Jag tog en rulle Fuji Acros 100 med Yashica 124 G och en rulle med Minolta Dynax 7. I övrigt använde jag min digitala Sony A850. Efter att ha torkat upp fixet och blandat till nytt framkallade jag filmen. Den här gången använde jag min gamla JOBO-dosa. Den är större än min Patersondosa, tar mer vätska och är något långsammare att fylla i och hälla ur. Men den är lättare att ladda. Spiralen är gjord av transparent hårdplast och filmen glider så lätt igenom spåren.
Minolta Dynax 7, Sony 2.8/28-75 SAM och Fuji Acros 100
Yashica Mat 124 G och Fuji Acros 100
Yashica Mat 124 G och Fuji Acros 100
Yashica Mat 124 G och Fuji Acros 100
Sony A850 och Sony 2.8/28-75 SAM
Sony A850 och Sony 2.8/28-75 SAM
Sony A850 och Sony 2.8/28-75 SAM
Och så var det det fixade golvet i badrummet.....
Sony A850 och Sony 2.8/28-75 SAM
Det går alldeles utmärkt att kombinera digital fotografering med analog. Jag brukar sällan gå ut utan min digitala systemkamera men ganska ofta har jag en analog kamera med mig också. Antingen blir det småbild med Pentax Spotmatic eller Minolta Dynax 7, eller så blir det 6x6 med Yashica Mat 124 G eller Rolleiflex från 40-talet. Oftast använder jag finkornig svartvit film. Gärna Fuji Acros 100 ISO som har så fina valörer och är superskarp.
På återseende
/Torbjörn
PS
Apropå Uppsala. Kommer ni ihåg den här käcka låten :-)
Och så har du hittat ännu ett argument för den digitala fotokonstens fördelar. Inga krossade glasflaskor!
/J-O
Byggnaderna gör sig verkligen bra på bild. Jag blir också väldigt nyfiken på vad som gömmer sig i de små husen. Gamla astronomi-instrument? Rentav någon gammal kamera? Förmodligen inte, men det är spännande att spekulera.
Jag gillar att du blandar digitalt och analogt. Gillar själv att göra det och har funderat på att skaffa ett gammalt Minoltahus som jag kan använda sonyobjetkiven till (har också en A850).
Hälsn.
F
Den blev ingen tokig bild av det välfixade golvet. :-)
Det var verkligen en lustig samling små runda byggnader! Tänk, jag har aldrig sett Observatorieparken, hade ingen aning om att de hade en sådan samling små observatorier -- för det är väl vad det är. Fascinerande med den (som jag förmodar) äldsta byggnaden, som i stället är fyrkantig. Om man inte visste att några av bilderna var analoga och några digitala, jag undrar om man verkligen skulle uppfatta skillnaden då. Är det kameran som konverterat till svartvitt?
De digitala filerna är konverterade till svartvitt i insticksprogrammet Silver Efex Pro. Den film jag oftast använder, Fuji Acros 100 ISO, har så fint korn och hög upplösning att bilderna nästan ser digitala ut. Jag tycker om det, andra gör det inte utan vill ha mer framträdande korn.