Gesällen/Urnor
En vacker urna står på en björkstubbe. Den är fylld med planteringsjord. Det är mitt i vintern, men urnan står kvar ute i trädgården. Jag stannar till och tittar. Fylls den med vatten kan den nog sprängas när det fryser till tänker jag. Vi tog alltid in urnorna på vintern. Far tillverkade stora betongurnor som han ställde ut i trädgården. I början tömdes urnorna sent på hösten och placerades på en skyddad plats. Men på slutet tippades de omkull där de stod och tömdes på jord. Med tiden fick de en och annan spricka, men de håller fortfarande ihop.
Min far älskade att gjuta. Det blev gångplattor, murar, grindstolpar och mycket annat. Plattorna till uteplatsen gjöt han i formar av masonit. Allt finns fortfarande kvar, femtio år senare.
Själv har jag gjutit plintar till en uteplats och ett staket. I dag kan man ju köpa färdigblandad betong i olika kvalitéer, som det bara är att hälla upp i en skottkärra och fylla på med vatten. Ganska behändigt med andra ord, och visst är det roligt att se resultatet. Fast nu är det andra som får dra nytta av mina ansträngningar.
Jag fick inga accept till utställningen på Konstcentrum i Sandviken. En aning besviken blev jag kanske först, men det gick fort över. Det är bara att ta nya tag. Kanske mina bilder var för traditionella. Juryn ville säkert se djärvare tolkningar. Ska hämta mina bilder i morgon. De får pryda någon vägg hemma i stället.
På återseende
Torbjörn
Synd med utställningen, du får ta nya tag och kanske göra som Ernst Göran säger.